Karin Landtblom har forskat om statistisk litteracitet ur olika perspektiv och genom urval av fyra olika datakällor: blivande lärare, elever, lärare och läroböcker.

Sharmin Söderström har undersökt hur resonemang i problemlösning kan stödjas i matematikundervisningen och vilka faktorer som är associerade med detta stöd.

Vad karaktäriserar en undervisning som möjliggör delaktighet och lärande för elever i årskurs 2 och 3 med olika förkunskaper inom området hela tal? Det är en av frågorna som Anna Lövström undersöker i sin avhandling.

Vilka lärandemöjligheter konstitueras när smågruppsdiskussioner används i helklassundervisning? Det är en av frågorna som Jenny Svanteson Wester undersökt i sin avhandling.

Erika Majoros har i sin avhandling länkat tidigare internationella kunskapsundersökningar i matematik och naturvetenskap till resultaten i TIMSS. Hennes forskning innebär att det nu finns jämförbara rådata av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap från 1960-talet och framåt.

Sanna Wettergren har undersökt hur matematikundervisningen kan utformas för att främja låg- och mellanstadieelevers möjligheter att tidigt utveckla algebraiskt tänkande.

Anna Wallin har undersökt hur matematik kan bli till i fritidshemmets kontext.

Christina Svensson har forskat om hur undervisningsutvecklande professionsutbildning kan utveckla blivande och verksamma lärares syn på och förståelse för yngre elevers/barns lärande i matematik.

I sin avhandling belyser Manuela Lups hur och i vad mån lärare i förskoleklass och i årskurs 1–6 omsätter diskurser om flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i undervisning i matematik.

Marie Sjöblom har utforskat hur frågande och lyssnande kan främja elevers deltagande i matematisk dialog.

Andreas Bergwall har i sin avhandling undersökt hur bevis hanteras i gymnasieböcker i matematik.