Jorryt van Bommel har skrivit en avhandling som handlar om undervisningen av blivande matematiklärare. Den bygger på genomförandet av en learning study på lärarutbildningen.

Universitetsstudenter presterar sämre om de tror att fysik är något man lär sig utantill. Det visar Madelen Bodins avhandling.– Om de tror att fysik handlar om att analysera och dra slutsatser får man bättre lösningar, säger Madelen Bodin.

Lärarutbildningarnas traditionella undervisning för blivande lärare i matematik skapar också traditionella lärare. Det visar Catarina Player-Koros avhandling. – Sverige har väldigt stor nytta av att ta mina resultat på allvar, säger hon.

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

I avhandlingen "Mathematical modelling in upper secondary mathematics education in Sweden" belyser Jonas Bergman Ärlebäck begreppen matematisk modell och matematisk modellering utifrån tre olika perspektiv: ett kursplaneperspektiv, ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv.

Sverker Lundin vill med sin avhandling "Skolans matematik" skapa möjligheter för en offentlig kritisk diskussion av en rad frågor rörande grundläggande matematikutbildning.

Om det saknas samstämmighet mellan kursplan och prov lär sig eleven bara det som provet mäter, menar Gunilla Näsström som i avhandlingen "Measurement of alignment" har studerat olika metoder för att utvärdera samstämmigheten mellan kursplan och prov.

Kinesiska lärare har ett varierat sätt att undervisa i matematik som kan bidra till att utveckla hur matematik lärs ut i svenska skolor. Det visar Johan Häggström i sin avhandling "Teaching systems of linear equations in Sweden and China".

I avhandlingen "På tal om matematik" försöker Eva Riesbeck få syn på språket, kunskapen och matematiken i matematikundervisningen. Det gör hon bland annat genom att studera lärares och elevers samtal i ett matematikklassrum.

Hur använder sig universitets- och högskolestudenter avsina begreppsuppfattningar när de arbetar med ett matematiskt material? Det undersöker Kerstin Pettersson i studien "Algoritmiska, inuitiva och formella aspekter av matematiken i dynamiskt samspel".

Eva Nyström har studerat hur maktrelationerna i det naturvetenskapliga klassrummet ser ut för elever som går i gymnasiet. I studien "Talking and taking positions" framhävs betydelsen av att inte bara se elevers olikheter - utan hur olikheter konstrueras.