Elever behöver utveckla egna funktionella redskap för hur man kan beskriva naturen på olika sätt, i olika situationer och sammanhang och förstå när det ena eller andra sättet är intressant och relevant, menar Monica Haraldsson Sträng som forskat om yngre elevers lärande om naturen.

Det är stor skillnad på den matematik som nyutexaminerade lärare möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen, menar forskaren Hanna Palmér, som blev överraskad av att matte var så lågt prioriterat ute på skolorna.

Hur tar sig femåringar an matematiska problem och hur förhåller de sig till hela tal? Det har matematikern Anna Ida Säfström undersökt. I sin avhandling utvecklar hon verktyg för att fånga matematiska kompetenser hos barn och ungdomar.

Lars O. Häll, forskare vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet, resonerar i sin avhandling kring lärande när det gäller simuleringar, främst datorsimuleringar.

Genom att införa alla kända strategier som stödjer bedömning för lärande förändrade forskaren Andreia Balan matematikundervisningen. Resultaten lät inte vänta på sig. Elevernas prestationer förbättrades och deras arbetssätt blev mer strukturerat.

Hur ser relationen ut mellan mocambiquanska elevers prestation i skolan vad gäller matematik och deras språk och sociala bakgrund? Det undersöker Ribas Guambe i sin avhandling.

Jorryt van Bommel har skrivit en avhandling som handlar om undervisningen av blivande matematiklärare. Den bygger på genomförandet av en learning study på lärarutbildningen.

Universitetsstudenter presterar sämre om de tror att fysik är något man lär sig utantill. Det visar Madelen Bodins avhandling.– Om de tror att fysik handlar om att analysera och dra slutsatser får man bättre lösningar, säger Madelen Bodin.

Lärarutbildningarnas traditionella undervisning för blivande lärare i matematik skapar också traditionella lärare. Det visar Catarina Player-Koros avhandling. – Sverige har väldigt stor nytta av att ta mina resultat på allvar, säger hon.

Eva Petterssons avhandling "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor" belyser, som titeln avslöjar, studiesituationen för de elever som har särskilda matematiska förmågor.

I avhandlingen "Mathematical modelling in upper secondary mathematics education in Sweden" belyser Jonas Bergman Ärlebäck begreppen matematisk modell och matematisk modellering utifrån tre olika perspektiv: ett kursplaneperspektiv, ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv.

Sverker Lundin vill med sin avhandling "Skolans matematik" skapa möjligheter för en offentlig kritisk diskussion av en rad frågor rörande grundläggande matematikutbildning.