Hur kan dynamiska matematikprogram användas för att öka möjligheterna för elever att utveckla sin förmåga att föra matematiska resonemang? Det har forskaren Mats Brunström undersökt.

Kemi är ett skolämne som generellt anses vara både svårt, irrelevant och ointressant för ungdomar. Ungdomar har ofta problem att se sig själva som naturvetare eller kemister. I sin avhandling undersöker och ifrågasätter Karolina Broman den negativa bilden av kemiämnet genom att studera gymnasieelevers syn på kemi.

Förskollärare behöver ha vissa baskunskaper som omfattar matematik och matematikdidaktik, såväl teoretiska som praktiska kunskaper om barn och barns lärande, som didaktiska frågeställningar och strategier. Det visar Kerstin Bäckmans studie.

Hur reflekterar vuxna andraspråkstalare kring sina erfarenheter av språkanvändning och språkinlärning? Det har forskaren Katrin Ahlgren undersökt.

Vilken bild ger eleverna av matematikämnets betydelse för deras val av gymnasieprogram? Det har Niclas Larson forskat om.

Hur kan undervisning hjälpa elever att utveckla ett intresse för naturvetenskap? Det har Per Anderhag undersökt i sin avhandling.

I en ny studie diskuteras hur mobil teknik kan stödja elevers lärande i utomhussammanhang. Jalal Nouri för också en kritisk diskussion kring införandet av mobil teknik i undervisningen.

Det är en i grunden praktisk kunskap att förstå och att använda matematik, visar Anette Jahnke i sin avhandling om skolans matematikbildning.

Kicki Skog har studerat matematiklärarutbildningen – vad anser studenterna är viktigt för dem som blivande matematiklärare, vad talar de om som meningsfullt i utbildningen?

Kreativa matematikuppgifter gynnar alla elever och gör undervisningen lättare. Det menar Yvonne Liljekvist som forskat om lärande i matematik.

Hur undervisar matematiklärare i högre utbildning om ett specifikt matematiskt begrepp, funktionsbegreppet? Det har Olov Viirman undersökt i sin studie.

Ett huvudargument för att lära sig matematik är att kunskaper i matematik är användbara utanför skolan. Ett område inom skolmatematiken som tydligt kopplar samman matematik i och utanför skolan är matematisk modellering. Peter Frejd har forskat om elevers, lärares och experters erfarenheter av att arbeta med matematisk modellering i och utanför skolan.