Hur utvecklas läsförmågan i skolan hos "tidiga läsare"? Och vad i deras hemmiljö har bidragit till att de kan läsa innan de börjar skolan? Om detta handlar Lena Ivarssons avhandling "Att kunna läsa innan skolstarten" där hon studerat 13 tidiga läsare.

Gunilla Gunnarsson har i avhandlingen "Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner" studerat elevers möten med skolans naturvetenskapliga språkspel. Fokus är riktat mot elevers interaktion med läraren och andra elever, samt med artefakter.

I avhandlingen "Educational encounters" har Lisbeth Ohlsson, i vad som betecknas som svåra lärandesituationer, undersökt eventuella dolda resurser för lärande hos hos 23 sökande till vuxenutbildningen som misslyckats i ett inslusstest".

I avhandlingen "Laddade bilder" undersöker Lisa Öhman-Gullberg hur elever använder sig av visuella representationer för att bearbeta och skapa mening i ett skolsammanhang.

Ann-Katrin Swärd har i sin avhandling "Att säkerställa skriftspråklighet" studerat Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer samt analyserat vad som i lärarnas undervisning och i elevernas lärande främjar en god läs- och skrivutveckling.

Syftet med Suzanne Parmenius-Swärds avhandling "Skrivande som handling och möte" är att belysa hur elever i gymnasiet hanterar skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet.

Det har Linda Kahlin undersökt i sin avhandling "Sociala kategoriseringar i samspel". Hennes resultat visar hur kategoriseringar dels har situationell relevans, dels leder till normativa förväntningar på hur medlemmar av sociala grupper bör bete sig.

Användning av rak ordföljd är en språklig strategi som vissa ungdomar använder sig av för att uttrycka en identifikation med det flerspråkiga området, det visar resultaten från Natalia Ganuzas avhandling.

Bosse Thorén har i sin avhandling "The priority of temporal aspects in L2-Swedish prosody" undersökt en strategi för uttalsundervisning som prioriterar svenskans språkrytm och relaterat den till kända rön kring svenskans rytm.

Mikaela Björklund har undersökt förutsättningarna för lärande i engelska som främmande språk i nybörjarklassrummet. Hennes avhandling visar att engelska håller på att bli ett andraspråk snarare än ett traditionellt främmande språk för många unga elever.

Det visar Anne Palmér i avhandlingen "Samspel och solostämmor", där hon har studerar den muntliga kommunikationen i svenska och karaktärsämnen på yrkesförberedande program i gymnasieskolan.

Genom att kombinera olika sinnesintryck (som syn, hörsel, känsel, lukt och smak) kan spädbarn lära sig begrepp och ord. Det visar Eeva Klintfors i sin avhandling "Emergence of words", där hon har studerat över 300 spädbarn i åldern 3-20 månader.