Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Emilia Carlssons forskning visar att strukturell språkförmåga, mätt med test på ord och meningsnivå, har stor betydelse för läsförmåga och återberättande hos barn med autism, men att språkförmågan inte kan förklara alla svårigheter.

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.

Skolan har möjlighet att använda litteraturläsning som en kritisk plats där elever kan utvecklas, och därmed minska risken för marginalisering. Det visar Elin Sundström Sjödin i sin avhandling.

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Susanna Nordmark har utforskat samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande, genom att introducera ett komplett system bestående av arbetsmetod och stödtekniker för mobilt digitalt berättande avsett för lärande och undervisning.

Anja Thorsten vill med sin avhandling är öka kunskapen om hur elevers kunnande i berättelseskrivande kan beskrivas, studeras och utvecklas.

Ildikó Pilán presenterar i sin avhandling en metod för automatisk analys av den språkliga komplexiteten i svenska texter.

Per Blomqvist undersöker svensklärares samtal om skrivbedömning i gymnasieskolan.

Många lärare är frustrerade över att de inte kan genomföra den undervisning som de har intentioner om att genomföra. Det konstaterar Lena Eckerholm som forskat om lärares undervisning i läsförståelse i årskurs 4–6.