Pernilla Lagerlöfs forskning är en del av ett tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera europeiska länder fått pröva ett datorprogram för musikalisk lek. Hennes resultat visar att barn i svenska förskolor och fritidshem behöver vuxen vägledning för att programmet ska bli meningsfullt.

Olika uppfattningar om risk och säkerhet på skolgården påverkar barnens möjlighet till utomhusaktiviteter under skoltid. Det konstaterar Lina Gyllencreutz som undersökt skador bland barn och äldre som uppkommit under utomhusaktiviteter i syfte att utforska erfarenheter och uppfattningar om risker och möjligheten att öka säkerheten utomhus.

Eva Kanes avhandling handlar om hur arbetslag på fritidshem kan utveckla sin förmåga att ge utrymme för lek.

Små barns kroppsliga samspel och berättande med fysiskt material är en del av deras litteracitet. Det visar Sara Hvit Lindstrand i sin avhandling.

Estetiska ämnen och skapande verksamhet med material och redskap har mindre utrymme i förskolan än tidigare. I sin studie undersöker Kari Carlsen hur lärandet i förskolan inom bild och form går till, i möte med inspirationen från Reggio Emilias ateljékultur.

Syftet med Stina Westerlunds avhandling är att belysa elevers emotionella erfarenheter som en särskild och implicit aspekt av textilslöjd och lärande i slöjdämnet.

Satsningen på 1:1 (en dator-en elev) är en komplicerad process som utmanar verksamheten i skolan på flera nivåer. Det visar Martin Tallvids avhandling. "Elever i ett digitaliserat klassrum nöjer sig inte med information endast från läraren, därför krävs kunskaper i både källkritik och i sökning på nätet för att möta elevernas behov", säger Martin Tallvid.

Emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Det menar Anna-Carin Bredmar, som har forskat om arbetsglädje – som har en grundläggande betydelse i lärarnas vardag.

Vad innebär det att undervisa för hållbar utveckling i förskolan? Och hur skapar man förutsättningar för det? Maria Hedefalks forskning visar att grunden är barns möjligheter att agera kritiskt. Och att de situationerna behöver bli fler.

Petra Hansson har undersökt vilka metoder som använts för miljö-och hållbarhetsutbildning i utomhuspedagogik i ett svenskt och i ett internationellt sammanhang.

Barn kan involveras i forskning om de har rätt förutsättningar och stöttas av vuxna, men deras forskningsintressen och metoder stämmer inte alltid med hur vuxna förväntar sig att de ska ta sig an uppgiften, visar Sandra Hilléns studie.

Carina Hermanssons avhandling visar hur barn experimenterar och övar olika språkliga processer när de skapar text, oavsett pedagogisk inramning.