Forskning visar att inflytande och delaktighet är framgångsrika modeller för hur organisationer ska styras. Men i samband med införandet av nya globala managementmodeller i Sverige minskar medarbetarinflytandet, menar forskaren Päivi Riestola.

Kan man styra skolans verksamhet med nationella kursplaner? Det har forskaren Charlotta Pettersson undersökt i sin avhandling.

Thomas Sandstedt har forskat om vilka krav, intressen och viljeinriktningar som anses centrala och värdefulla vid ledning och styrning inom akademin.

Vad händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet med yngre skolbarn? Det har Lena Tyrén studerat i sin avhandling. Hon har dessutom analyserat hur politisk och ekonomisk styrning kan inverka på ett pågående utvecklingsprojekt.

Pernilla Ingelsson har undersökt hur en stark organisationskultur kan skapas. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om hur man kan skapa och mäta en kvalitetsledningskultur.

Cresantus Biamba Nombo har forskat om kamerunska gymnasierektorers roller och de utmaningar de ställs inför i sin vardag. För att kunna ta ett större delegerat ansvar behöver de en mer gedigen utbildning, visar avhandlingen.

Hur upplever nya lärare sina första år i yrket och vilket slags stöd önskar de sig? Det undersöker Jessica Aspfors i sin avhandling, som pekar på vikten av att som ny lärare få kommunicera och reflektera över sitt arbete.

Hur går det till när skolan blir föremål för Skolinspektionens granskning? Och vad gör skolorna när de granskas? De frågorna undersöker Emma Ek i sin avhandling.

Ett nära och tydligt ledarskap i förskolan har betydelse för den pedagogiska kvaliteten. – Det blir ett kvalitetstänk, säger Maria Styf, som forskat om förskolans ledningsstruktur.

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

I sin avhandling belyser Gudrun Holmdahl ideologiska implikationer av skolutveckling som diskursiv praktik. – Talet om skolutveckling leder till hårdför retorik där det finns mycket av exkludering, säger hon.

Finns det några skillnader mellan kommunikationsprocessen i framgångsrika och mindre framgångsrika skolor? Det har Helene Ärlestig studerat i sin avhandling "Communication between Principals and Teachers".