Katarina Ståhlkrantz har undersökt hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Maria Ingemarson har utforskat implementering och effekter av ett preventivt skolprogram på STAD, Centrum för psykiatriforskning.

Judit Novak har studerat styrningen av skolan med fokus på statligt ansvarsutkrävande från lärare och skolledare för förverkligandet av elevers rättigheter.

Siv Saarukka behandlar och teoretiserar ledare och rektorers erfarenheter och berättelser om sig själva och sitt ledarskap.

Cormac McGraths avhandling handlar om förändringspraxis inom högre utbildning; hur individuella lärare, grupper och kollegiala ledare arbetar med att få till stånd förändringar.

Många initiativ till strategiska initiativ vid svenska universitet handlar främst om att stärka bilden av universitetet utåt. Ändå kan de få djupgående, om än ibland oförutsedda, interna konsekvenser, visar Sara Karlsson i sin studie.

Oklara idéer om vad som ska förändras, brist på resurser och krav på snabba förändringar från förvaltningen motverkar rektorers planerade utveckling- och förändringsarbete, visar Jaana Nehez i sin avhandling.

Skolledare som är medvetna om att förändringsprocesser tar tid och kräver systematiskt lärande, engagerar sig mer i förbättringsarbetet. Det visar Mette Liljenbergs avhandling.

Lisa Hellström belyser i sin avhandling problemen med definitioner och mätmetoder för mobbning. Hon har studerat så kallad peer victimization och ledarskap i skolan, med ett fokus på metodfrågor.

Bidrar projekt som strategi för skolutveckling till varaktig utveckling? På vilka sätt uppfattar rektorer och pedagoger att den verksamhet som de är en del av förändrats av två skolprojekt? Det frågar sig Åsa Löfqvist i sin avhandling om skolutveckling.