Ulrika Bergstrand har i sin avhandling beskrivit och analyserat re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy. Resultaten visar att ett dominerande policymål är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling samt inkludera alla elever i undervisningen.

Maria Refors Legge har i sin avhandling bland annat granskat och problematiserat om skollagens kränkningsbestämmelser kan betraktas som effektiva utifrån en teori om effektiv lagstiftning.

Ebba Hildén vill med sin avhandling skapa kunskap om hur förskolebarn, rektorer och förskollärare på olika sätt bidrar till att undervisningssituationer i förskolan.

Johan Söderlind undersöker i sin avhandling hur utbredningen av prestationsmått inom svenska universitet har påverkat hur akademiker och ledare inom universiteten uppfattar akademiskt arbete.

Hanna Wijk har undersökt det pedagogiska ledarskapet inom läkarnas specialiseringstjänstgöring.

Anna Mogren har i sin avhandling undersökt vad som krävs i skolorganisationen för att möjliggöra en permanent implementering av lärande för hållbar utveckling i gymnasieskolan.  

Greta Lindberg vill med sin avhandling utveckla kunskap om det statligt formulerade likabehandlingsuppdraget och hur det omsätts i rektorers och huvudmäns styrning och ledning av likabehandlingsarbete.

Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.

Hur konstrueras och karaktäriseras rektors ledarskapspraktiker i samarbeten bortom den lokala skolan? Det är en av frågorna som Susanne Sahlin utforskar i sin avhandling.

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.