Hanna Lindström-Sandahl har forskat om två intensiva undervisningsprogram i läsning respektive matematik.

Marie Wejrum vill med sin avhandling öka kunskapen om högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter i svenskämnet.

Jakob Olsson vill med sin forskning fördjupa förståelsen för hur 2000-talets barn- och ungdomslitteratur relaterar till samtidens digitaliseringsprocesser.

Pär Sehlström har bland annat undersökt gymnasieelevers egen uppfattning om sitt skrivande.

Sofie Tjäru har undersökt hur förskollärare resonerar kring bokstunderna. Med med sin avhandling vill hon fördjupa förståelsen av bokstunden i förskoleundervisningen.

Jenny Samuelsson har bland annat undersökt den potentiella påverkan av digital läsintervention hos elever med funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter.

Hur kan undervisning och tidiga insatser främja läsutveckling för elever som läser på ett andraspråk? Det är en av frågorna som Helén Egerhag undersöker i sin avhandling.

Catharina Wolcott har undersökt relationen mellan innehållet i ämnesplanen och lärares val och användning av skönlitterära texter i engelskundervisningen på gymnasiet.

Sanna Kraft vill med sin avhandling bidra till ökade kunskaper om hur skrivredskapet tal-till-text på svenska kan medverka till att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter i deras skrivande.  

Genom att kartlägga vad som kännetecknar läsning av interaktiva datavisualiseringar och skrivande av kunskapsvisualiseringar vill Ulrika Bodén bidra med kunskap om visuell litteracitet.

Karin Nilssons forskning visar att utvecklingen av läsförmågan hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning inte skiljer sig från den typiska läsutvecklingen, bortsett att den går i en långsammare takt.

Elsa Tattersall Wallin har i sin avhandling utforskat ljudböcker och läspraktiker bland unga vuxna.