Vad kan man lära sig från digitala spel? Ulrika Bennerstedt, doktorand vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på Göteborgs universitet, har forskat om hur, var och vad spelare lär sig.

Hur gick diskussionerna under föreningarna Nordens historieläroboksrevision under perioden 1919-1972? Det har Henrik Åström Elmersjö undersökt i sin avhandling. Han har också studerat hur revisionen var organiserad.

Hur kan webbaserad teknologi, som bloggar och wikis, förändra betingelserna för språklärande? Det har forskaren Linda Bradley undersökt i sin avhandling.

Lars O. Häll, forskare vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet, resonerar i sin avhandling kring lärande när det gäller simuleringar, främst datorsimuleringar.

Fredrik Jeppsson har studerat begreppsliga metaforer inom värmelära. Begreppen används tvetydigt, visar han, men menar att det är oundvikligt.

I "Det var en gång ett land..." undersöker Ingmarie Danielsson Malmros vilka meningsskapande berättelser om Sverige och "svenskhet" som har förmedlats i svenska historieläroböcker från 30-talet till tidigt 2000-tal.

I avhandlingen ”Lärares möten med sociala medier” visar Niclas Ekberg att sociala medier i undervisningen både motiverar och stimulerar. Men de är ingen självklar väg till ökat lärande.

Hélène Lagerlöf har skrivit en avhandling om ungdomar som är placerade i samhällsvård och tillgången till välfärdsresurser. -Min avhandling fokuserar på ungdomars skolgång, fritid och kamratrelationer, säger hon.

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

Sverker Lundin vill med sin avhandling "Skolans matematik" skapa möjligheter för en offentlig kritisk diskussion av en rad frågor rörande grundläggande matematikutbildning.

Gunilla Gunnarsson har i avhandlingen "Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner" studerat elevers möten med skolans naturvetenskapliga språkspel. Fokus är riktat mot elevers interaktion med läraren och andra elever, samt med artefakter.

I avhandlingen "Contextualizing Accessibility" positionerar sig Fredrik Winberg mellan användare och teknik. Enligt honom fokuserar många forskningsprojekt på teknik och funktionalitet utan att ta hänsyn till vilket sammanhang tekniken ska användas i.