Vad är lärarskicklighet och hur kan den bäst utvecklas? Lill Langelotz har forskat om ett lärarlags kompetensutveckling genom kollegial grupphandledning.

Forskaren Juha Hartvik har undersökt klasslärarstuderande som valt teknisk slöjd som sitt undervisningsämne. Avhandlingen visar att klasslärarstuderande har en mångsidig och ofta tydligt uttalad, bild av slöjdämnets existensvillkor, ambitioner, innehåll och upplägg.

Svensklärare i Finland viktar litteraturen högt och har tydligt för sig vad livskunskap är, men deras relation till läroplanen är problematisk. Det visar Katarina Rejman i sin studie.

Colonel Chambulilas har undersökt hur lärarutbildare på två lärarhögskolor i Tanzania uppfattar och upplever kvalitet i lärarutbildningen. Syftet med hans avhandling är att fördjupa förståelsen av kvalitet som begrepp inom lärarutbildning och att utforska erfarenheter av kvalitetsutveckling inom området.

Stina Hallséns avhandling behandlar de olika roller och funktioner som tillskrivs lärarutbildningen i dess komplexa ställning inom utbildningssystemet, och framför allt dess förhållande till skolan.

Forskaren Richard Baldwin har i sin avhandling undersökt rekontextualiseringen av Bolognaprocessen inom lärarutbildningen.

Eva-Marie Harlins forskning visar att lärare utvecklas professionellt genom att betrakta sin egen undervisning på film.

Genom intervjuer med lärarutbildare vid tre lärosäten har forskaren Annbritt Palo analyserat de svensklärarkonstruktioner som kan urskiljas i utbildnings- och kursplanerna i den förnyade lärarutbildningen.

De pedagogiska ambitionerna överskuggas till viss del av organisatoriska hinder i VFU, den verksamhetsförlagda undervisningen. Det visar Lena Manderstedts avhandling om VFU vid landets svensklärarutbildningar.

Elever behöver utveckla egna funktionella redskap för hur man kan beskriva naturen på olika sätt, i olika situationer och sammanhang och förstå när det ena eller andra sättet är intressant och relevant, menar Monica Haraldsson Sträng som forskat om yngre elevers lärande om naturen.

Det är stor skillnad på den matematik som nyutexaminerade lärare möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen, menar forskaren Hanna Palmér, som blev överraskad av att matte var så lågt prioriterat ute på skolorna.

Det växande antalet avhopp från läraryrket innebär ett samhällsproblem, och det är viktigt för lärarutbildningarna att förbereda de blivande lärarna på det som är okänt och oförutsägbart i skolarbetet. Eva Edman Stålbrandt har forskat om hur skolsimuleringar kan användas som ett yrkesförberedande redskap för lärarstudenter.