Stina Hallséns avhandling behandlar de olika roller och funktioner som tillskrivs lärarutbildningen i dess komplexa ställning inom utbildningssystemet, och framför allt dess förhållande till skolan.

Forskaren Richard Baldwin har i sin avhandling undersökt rekontextualiseringen av Bolognaprocessen inom lärarutbildningen.

Eva-Marie Harlins forskning visar att lärare utvecklas professionellt genom att betrakta sin egen undervisning på film.

Genom intervjuer med lärarutbildare vid tre lärosäten har forskaren Annbritt Palo analyserat de svensklärarkonstruktioner som kan urskiljas i utbildnings- och kursplanerna i den förnyade lärarutbildningen.

De pedagogiska ambitionerna överskuggas till viss del av organisatoriska hinder i VFU, den verksamhetsförlagda undervisningen. Det visar Lena Manderstedts avhandling om VFU vid landets svensklärarutbildningar.

Elever behöver utveckla egna funktionella redskap för hur man kan beskriva naturen på olika sätt, i olika situationer och sammanhang och förstå när det ena eller andra sättet är intressant och relevant, menar Monica Haraldsson Sträng som forskat om yngre elevers lärande om naturen.

Det är stor skillnad på den matematik som nyutexaminerade lärare möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen, menar forskaren Hanna Palmér, som blev överraskad av att matte var så lågt prioriterat ute på skolorna.

Det växande antalet avhopp från läraryrket innebär ett samhällsproblem, och det är viktigt för lärarutbildningarna att förbereda de blivande lärarna på det som är okänt och oförutsägbart i skolarbetet. Eva Edman Stålbrandt har forskat om hur skolsimuleringar kan användas som ett yrkesförberedande redskap för lärarstudenter.

Lars O. Häll, forskare vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet, resonerar i sin avhandling kring lärande när det gäller simuleringar, främst datorsimuleringar.

Är fritidspedagogens yrke på väg att dö ut? Birgit Andersson har forskat på vad som har hänt med fritidspedagogernas yrkesidentitet efter att fritidshemmen i slutet på nittiotalet blev en del av den decentraliserade skolan.

Åsa Liljekvist har studerat frågor om det fysiska rummet – skolhuset och lärosalarna – i relation till kroppens bildning och utbildning. I avhandlingen undersöks vilka diskurser om kropp, kroppsrörelse och kunskap som produceras och reproduceras i rummet och i talet om rummet.

Orestes Kapinga har intervjuat 35 personer som fullföljt ett pilotprogram i specialpedagogik, ett samarbetsprojekt mellan Tanzanias öppna universitet och Åbo Akademi.