Vilka utmaningar möter ämneslärarstudenter och vilka kunskaper och resurser utnyttjar de i sin undervisning i sin verksamhetsförlagda utbildning? Det är en av frågorna som Paul Strand undersöker i sin avhandling.  

Gosia Marschall har i sin avhandling undersökt hur blivande gymnasielärare i matematik, i England, skapar mening genom sina erfarenheter i såväl utbildningen som i praktiken.

Johanna Larsson har i sin avhandling undersökt vad det innebär att bli erkänd som kompetent fysiklärarstudent på en svensk lärarutbildning.

Hur konstrueras undervisningspraktikerna i musik i lärarutbildningen mot yngre åldrar och hur examineras studenternas kunskaper och färdigheter i musik? Det är några av frågorna som Monica Frick Alexandersson undersöker i sin avhandling.

Vilka är de existerande bilderna av den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor? Det är en av frågorna som Lisa Österling undersöker i sin avhandling.

Johan Christensson har forskat om hur lärarstudenter navigerar mellan akademi och yrke i sin lärarutbildning.

Ingrid Forsler har forskat om relationen mellan medier och skolämnet bild, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer.

Kan skicklighet kännas igen av en kollega? Det är en av frågorna som undersöker Maria Pröckl i sin avhandling om förskollärares kroppsliga kunskaper.

Andreas Ebbelind vill med sin avhandling bidra med insikt om hur erfarenheter från lärarutbildningen spelar roll i blivande lärares föreställningar om sig själva som lärare i matematik.

Kristina Henriksson har forskat om bedömning som företeelse i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Annika Käck vill med sin avhandlingen försöka förstå vilka nya sätt att tänka och praktisera lärare med en utländsk lärarexamen möter i den svenska lärarutbildningen, detta med fokus på digital kompetens.