Johan Wennström har bland annat undersökt inställningen till lärarnas inflytande i skolan sedan det sena 60-talet, regelverket för skolkonkurrens, kunskapssynen i skolan sedan slutet av 40-talet.

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Robert Walldén har i sin avhandling analyserat lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen.

Anna-Karin Kuuse har undersökt hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.

Annelie Johansson har studerar grundskollärares bedömningsspråk i skriftliga omdömen och problematiserat språkbruket i relation till lärarnas erfarenheter av omdömesskrivande och till texternas institutionella och sociala kontext.

Anna Pansell har utforskat hur andra lärare, läroböcker och läroplaner påverkar matematiklärare och deras undervisning.

Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Många lärare är frustrerade över att de inte kan genomföra den undervisning som de har intentioner om att genomföra. Det konstaterar Lena Eckerholm som forskat om lärares undervisning i läsförståelse i årskurs 4–6.

Elinor Schad har undersökt vilka arbetsrelaterade hälsoproblem som grundskollärare upplever. Resultaten visar att en tredjedel av lärarna i studien känner att de inte får tillräckligt med vila mellan arbetsdagarna.