Det övergripande syftet med Monica Bravo Granströms avhandling är att få en bättre förståelse för lärares uppfattningar och strategier vid läsundervisning i flerspråkiga miljöer.

Maria C. Johanssons avhandling handlar om validering av yrkeskunskaper, i samband med ansökan till yrkeslärarutbildning, en process som har visat sig vara komplicerad av flera skäl.

Stress och burnout förekommer bland universitetslärare i såväl Finland som Pakistan men förhållandena var generellt sämre för universitetslärare i Pakistan. Det visar Naima Akhtar Malik i sin avhandling.

Janna Meyer-Beining vill med sin avhandling bidra med en empiriskt grundad analys kring de meningsskapande processer som återkoppling av bedömning kan medföra.

Katarina Samuelsson har undersökt hur olika sätt att styra, organisera och kvalitetssäkra arbetet influerar lärares möjliga sätt att agera.

Johan Wennström har bland annat undersökt inställningen till lärarnas inflytande i skolan sedan det sena 60-talet, regelverket för skolkonkurrens, kunskapssynen i skolan sedan slutet av 40-talet.

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Robert Walldén har i sin avhandling analyserat lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen.

Anna-Karin Kuuse har undersökt hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.