Leif Marklund vill med sin avhandling förbättra kunskapen om förskollärares pedagogiska användning av digital lek och deras professionella lärande i ämnet.

Lisa Isenström har forskat om hur lärares handlingar i vardagligt skolarbete påverkar barns rättighetslärande och hur dessa handlingar positionerar barn som rättighetsbärare.

Anna Toropova vill med sin avhandling utveckla förståelsen för innebörden av lärarkvalitet och hur den relaterar till elevresultat.

Panagiota Nasiopoulou har i sin avhandling undersökt och analyserat relationen mellan förskollärares professionella kompetens och de överväganden som de gör i relation till sina pedagogiska praktiker.

Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.

Andreas Ebbelind vill med sin avhandling bidra med insikt om hur erfarenheter från lärarutbildningen spelar roll i blivande lärares föreställningar om sig själva som lärare i matematik.

Kristina Henriksson har forskat om bedömning som företeelse i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Sara Engvalls forskning visar att lärarens lärprocess är en viktig faktor att ta hänsyn till när man ska utforma lärarfortbildning som skapar långsiktig förändring i lärarens undervisning.

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Annika Käck vill med sin avhandlingen försöka förstå vilka nya sätt att tänka och praktisera lärare med en utländsk lärarexamen möter i den svenska lärarutbildningen, detta med fokus på digital kompetens.