Utifrån ett lärarperspektiv har Spoke Wintersparv undersökt undervisningen i skönlitteratur och vilken roll läsupplevelsen spelar i klassrummet på gymnasiet.

Charlotte Baltzer har forskat om läraryrkets professionalisering i Sverige med fokus på hur Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, argumenterade för införande av lärarlegitimationen.

Helena Grundén har i sin avhandling undersökt matematikundervisning med utgångspunkt i lärares planering.

Ingrid Forsler har forskat om relationen mellan medier och skolämnet bild, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer.

Nils Kirsten har i sin avhandling undersökt hur statlig kompetensutveckling fungerar som instrument för styrning av lärares arbete.

Kan skicklighet kännas igen av en kollega? Det är en av frågorna som undersöker Maria Pröckl i sin avhandling om förskollärares kroppsliga kunskaper.

Eva Cronquist har i sin avhandling undersökt vad som händer när bildlärarstudenter möter en bildpedagogik som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt i gestaltningsarbete.

Leif Marklund vill med sin avhandling förbättra kunskapen om förskollärares pedagogiska användning av digital lek och deras professionella lärande i ämnet.

Lisa Isenström har forskat om hur lärares handlingar i vardagligt skolarbete påverkar barns rättighetslärande och hur dessa handlingar positionerar barn som rättighetsbärare.

Anna Toropova vill med sin avhandling utveckla förståelsen för innebörden av lärarkvalitet och hur den relaterar till elevresultat.

Panagiota Nasiopoulou har i sin avhandling undersökt och analyserat relationen mellan förskollärares professionella kompetens och de överväganden som de gör i relation till sina pedagogiska praktiker.

Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.