Dennis Augustsson undersökt hur utveckling av lärares designkompetens kan förstås och organiseras.

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Charlotte Baltzer har forskat om läraryrkets professionalisering genom att särskilt undersöka hur de fackliga organisationerna, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, argumenterat för införande av lärarlegitimation.

Marlene Sjöberg har bland annat undersökt vad samtal om undervisning i naturvetenskap kan vara och innebära i ett kollegialt perspektiv.

Pedagogens roll är av stor vikt när kemiämnet introduceras i förskolans verksamhet. Det visar Clara Vidal Carulla i sin avhandling.

Utifrån ett lärarperspektiv har Spoke Wintersparv undersökt undervisningen i skönlitteratur och vilken roll läsupplevelsen spelar i klassrummet på gymnasiet.

Charlotte Baltzer har forskat om läraryrkets professionalisering i Sverige med fokus på hur Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, argumenterade för införande av lärarlegitimationen.

Helena Grundén har i sin avhandling undersökt matematikundervisning med utgångspunkt i lärares planering.

Ingrid Forsler har forskat om relationen mellan medier och skolämnet bild, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer.

Nils Kirsten har i sin avhandling undersökt hur statlig kompetensutveckling fungerar som instrument för styrning av lärares arbete.

Kan skicklighet kännas igen av en kollega? Det är en av frågorna som undersöker Maria Pröckl i sin avhandling om förskollärares kroppsliga kunskaper.

Eva Cronquist har i sin avhandling undersökt vad som händer när bildlärarstudenter möter en bildpedagogik som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt i gestaltningsarbete.