Maria Larsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om vilka didaktiska utmaningar svensklärare på gymnasiet ställs inför när de ska välja innehåll till läsundervisningen.

Ulrika Németh har bland annat utforskat hur lärare konstruerar svenskämnets kritiska uppdrag och hur förhåller det sig till deras uppfattning av svenskämnets kärna, gränser och kunskapspraktiker.

Vilka motsättningar uppstår när lärare planerar och genomför sin undervisning med ett digitalt matematikläromedel? Det är en av frågorna som Marie Utterberg Modén undersöker i sin avhandling.

Sanna Eklund vill med sin avhandling öka kunskapen om organisatoriska och styrningsmässiga konsekvenser av reformer inom skolan som har som mål att stärka lärarprofessionen.

Vilka utmaningar inför införandet av programmering ser lärare framför sig? Det är en av frågorna som Peter Vinnervik undersöker i sin avhandling.

Suvi Karjalainens forskning visar att ökad medvetenhet och hantering av klassrumskommunikationen förbättrar lärares rösthälsa och välmående.

Annica Caldeborg vill med sin avhandling bidra till ny kunskap om fysisk beröring mellan lärare och elev i skolämnet idrott och hälsa.

Ebba Hildén vill med sin avhandling skapa kunskap om hur förskolebarn, rektorer och förskollärare på olika sätt bidrar till att undervisningssituationer i förskolan.

Vilka praktiker använder lärare och föräldrar för att bevara och/eller ändra sina relativa positioner i sina möten? Det är en av frågorna som Maria Mersini Pananaki undersöker i sin avhandling.

Emil Marklunds avhandling riktar fokus mot de lärare som kom att arbeta i det framväxande skolsystemet under åren 1860 och 1940.  

Johanna Larsson har i sin avhandling undersökt vad det innebär att bli erkänd som kompetent fysiklärarstudent på en svensk lärarutbildning.

Spoke Wintersparv har undersöket gymnasielärares syn på litteraturundervisning inom svenskämnet.