Hur kan den relationella dimensionen av möten mellan lärare och kursdeltagare vid en hantverkskurs på folkhögskola förstås? Det är en av frågorna som Filippa Millenberg undersöker i sin avhandling.

Katarina Nilfyr vill med sin avhandling bidra med kunskaper om interaktion mellan förskollärare och barn i målorienterade dokumentationsaktiviteter i förskolan.

Sara Snoder vill med sin avhandling bidra med ökad kunskap om möjlig användning av fler språk än svenska i ordinarie undervisning med flerspråkiga lärare och elever i låg- och mellanstadiet.

Hur diskuterar lärarstudenter och nyutexaminerade lärare i engelska rättvisa och ansvarighet i relation till sina övertygelser och antaganden om bedömning, sina bedömningsmetoder och sina bedömningsidentiteter? Det är några av frågorna som Anna-Marie Csöregh undersöker i sin avhandling.

Benita Berg har ur ett läroplansteoretiskt perspektiv forskat om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde.

Ola Henricsson har i sin avhandling beskrivit och diskuterat didaktiska innebörder av lärares muntliga berättande.

Linda Plantin Ewe har undersökt vad som kännetecknar lärares uppfattningar om relationskompetens, särskilt avseende relationer till elever med adhd, och hur kan dessa uppfattningar utvecklas.

I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.

Erika Sturk har bland annat undersökt vilka föreställningar om skrivande, här kallade som kan identifieras i lärarnas undervisning i skolans olika ämnen.