Ola Henricsson har i sin avhandling beskrivit och diskuterat didaktiska innebörder av lärares muntliga berättande.

Linda Plantin Ewe har undersökt vad som kännetecknar lärares uppfattningar om relationskompetens, särskilt avseende relationer till elever med adhd, och hur kan dessa uppfattningar utvecklas.

I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.

Erika Sturk har bland annat undersökt vilka föreställningar om skrivande, här kallade som kan identifieras i lärarnas undervisning i skolans olika ämnen.

Vilka utmaningar möter ämneslärarstudenter och vilka kunskaper och resurser utnyttjar de i sin undervisning i sin verksamhetsförlagda utbildning? Det är en av frågorna som Paul Strand undersöker i sin avhandling.  

Elisabeth Rolf har forskat om läraren som designer genom att analysera innehåll och användning av pedagogiska mönster.

Hur beskriver yrkeslärarna att de gör för att skapa kontinuitet mellan de skolförlagda delarna av utbildningen och elevernas apl? Det är en av frågorna som Åsa Mårtensson undersöker i sin avhandling.

Gosia Marschall har i sin avhandling undersökt hur blivande gymnasielärare i matematik, i England, skapar mening genom sina erfarenheter i såväl utbildningen som i praktiken.

Johan Sandén har i sin avhandling utforskat hur lärares arbete påverkas av olika slags digitaliseringar, exempelvis sociala medier, digitala läromedel och digitalisering som styrmedel på organisatorisk och politisk nivå.

Maria Larsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om vilka didaktiska utmaningar svensklärare på gymnasiet ställs inför när de ska välja innehåll till läsundervisningen.

Ulrika Németh har bland annat utforskat hur lärare konstruerar svenskämnets kritiska uppdrag och hur förhåller det sig till deras uppfattning av svenskämnets kärna, gränser och kunskapspraktiker.