Sofia Sibelius har forskat om idrottsläraryrkets strävan efter mål och status och vad den strävan innebär.

Hur beskriver mellanstadierlärare sina erfarenheter av att undervisa i naturkunskap? Det är en av frågorna som Lina Varg undersöker i sin avhandling.

Tobias Jansson har undersökt samhällskunskapslärares bedömningspraktiker på gymnasiet, vad gäller syften, innehåll, förmågor, och metoder, samt sådant som kan påverka dessa praktiker.

Johannes Finnman Grönaas har undersökt arbetsförhållanden och välbefinnande hos förskolepersonal med fokus på förskolor med hög andel barn som är tidiga andraspråksinlärarare.

Med fokus på kamrateffekter har Pontus Bäckström undersökt vad som händer i klassrummet när lärare undervisar.

Kristina Hellmark har undersökt vad som karaktäriserar återkopplingspraktiker i undervisning om akademiskt skrivande för studenter med svenska som andraspråk.

Ana Fuentes Martinez har bland annat undersökt hur lärare navigerade i de motsägelser som uppstod i samband med den reviderade kursplanen för matematik på gymnasiet.

Hur hanterar lärare utmanande inslag i sexualundervisning i biologiklassrummet? Det är en av frågorna som Hannele Junkala undersöker i sin avhandling.

Vilka erfarenheter ger förskollärarna uttryck för när de utformar undervisning om digitalisering och lek i relation till utbildningsuppdraget? Det är en av frågorna som Monica Grape undersöker i sin avhandling.

Utifrån lärares matematikkunnande och relationella kunnande, har Malin Gardesten forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.

Vad händer i processen från att vara idrottslärarstudent till att vara utbildad och färdig idrottslärare? Det är frågor som Runa Westerlund undersökt i sin avhandling.

Hur har diskurserna i musiklärarutbildningen konstruerats och legitimerats i textdokument som exempelvis läroplaner? Det är en av frågorna som Lena Ostendorf undersöker i sin avhandling.