Hur utvecklar lärare sina kompetenser? Wieland Wermke har forskat på hur kompetensutvecklingen ser ut och vad som styr den. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Är fritidspedagogens yrke på väg att dö ut? Birgit Andersson har forskat på vad som har hänt med fritidspedagogernas yrkesidentitet efter att fritidshemmen i slutet på nittiotalet blev en del av den decentraliserade skolan.

Hur upplever nya lärare sina första år i yrket och vilket slags stöd önskar de sig? Det undersöker Jessica Aspfors i sin avhandling, som pekar på vikten av att som ny lärare få kommunicera och reflektera över sitt arbete.

Hur går lärandet egentligen till när förskolebarn använder sig av montessoripedagogikens sinnestränande materiel? Det har Kerstin Signert forskat om.

Ett mångprofessionellt samarbete för en inkluderande skola fungerar bäst när specialpedagog och klasslärare möts i samtal där båda är givare och tagare. Det är ett av resultaten i Christel Sundqvists forskning om specialpedagogisk handledning.

Hur kan ökad medvetenhet och kunskap om sig själv påverka en lärares relation till sitt arbete? Det undersöker Ulla Andrén sin avhandling.

I sin avhandling undersöker Bo-Lennart Ekström kontroversen om den svenska diagnosen DAMP, och dess specifika anknytning till skola och pedagogik. Genom att vända blicken från det pedagogiska perspektivet studerar han den bild som framträder i det medicinska perspektivet på svensk grundskola.

Kamran Namdars avhandling handlar om synen på lärarutbildning, lärarrollen och samhället i ett globalt perspektiv. Han menar att utbildning drivs ur ett företagsekonomiskt synsätt, där mätbarhet dominerar och utbildning har blivit ett medel för att främja nationalekonomin.

Det övergripande syftet med Håkan Löfgrens avhandling "Det sitter inte i väggarna: Yrkesidentiteter i lärares berättelser om skola och arbete" är att studera lärares yrkesidentiteter i relation till de förändrade lokala och globala villkoren för yrket.

I Agneta Knutas avhandling "Mellan Styrning och moral: Berättelser om ett lärarlag" är det spänningen mellan fenomenet styrning och lärares moraliska ställningstaganden som står i fokus, i en empirisk studie av ett lärarlag.

I Ann-Christin Torpstens avhandling "Erbjudet och upplevt lärande" får vi lyssna på andraspråkselevers egna berätteler om mötet med svenska som andraspråk och med svensk skola.

Alli Klapp Lekholm har i "Grades and grade assignment" studerat betygens statistiska koppling till resultat på nationella prov samt sociokulturella och psykologiska faktorer. Analysen visar att betygen inte bara beror på elevens kunskapsnivå.