Idag vilar religionsundervisningen på en konfessionsfri grund. Men för inte så länge sedan spelade kristendomen en stor roll i både undervisning och läraruppdrag. Linda Jonsson har forskat om utmaningar i religionsläraruppdraget.

Anders Råde vill med sin forskning belysa det komplexa förhållandet mellan teori och praktik för integrering av vetenskapliga och professionella mål i examensarbeten inom lärarutbildningen.

Syftet med Per Gynthers avhandling är att skapa kunskap om vad som utgör möjligheter och begränsningar i lärarnas vardagliga arbete men också vad som utgör möjligheter och begränsningar till lärande i arbetet.

Marina Bendtsen har utforskat processen att utbilda sig och bli språklärare.

Mattias Börjesson har undersökt förändringar av svensk utbildningspolitik under 1900-talets tre sista decennier.

Lärare i naturvetenskapliga ämnen motiverar sin undervisning med att ämnena utgör en grund för vardagslivet, planering och demokrati men också för elevens fortsatta studier och ett eventuellt yrke inom området. De ämnesövergripande centrala kompetenserna, liksom omsorgen om eleverna, stiger fram som aspekter som är medvetet närvarande vid lärares val av arbetssätt, visar Ann-Catherine Henriksson i sin studie.

Sören Högberg undersöker i sin avhandling platsens betydelse för lärarstuderande att utveckla ett lärarskap. Utifrån tesen att all undervisning har en moralisk dimension grundas hans forskningsintresse i en önskan om att förstå vad som händer när lärarstuderande möts inom ramen för nätbaserad lärarutbildning.

Marita Cronqvist har i sin avhandling undersökt hur blivande lärare lär sig yrkesetik. Hon konstaterar att yrkesetiken är osynlig i utbildningen och hoppas med sina resultat kunna bidra till en förändring.  

De skolpolitiska reformerna har haft stor påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem samt lärarlegitimationen. Reformerna har också påverkat föreställningen om läraren, visar Larissa Mickwitz avhandling.

Vilka utmaningar möter utländska lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter har de att hantera dessa utmaningar och etablera en legitimitet? Aina Bigestans har studerat en grupp kvalificerade lärare som efter migration till Sverige lärt sig svenska och fortsatt sin yrkeskarriär i den svenska skolan.

Det blir allt svårare för lärarna att få gehör för sin syn på vilka förutsättningar som de behöver i arbetet med att integrera nya medier, enligt Kristina Hanssons avhandling. Skolans uppdrag förvrängs och läraren fråntas sitt inflytande när kommunen måste spara pengar.