Marina Karlsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om kvalitetsdialoger i lokala skolorganisationers systematiska kvalitetsarbete.

Maria Ingemarson har utforskat implementering och effekter av ett preventivt skolprogram på STAD, Centrum för psykiatriforskning.

Cormac McGraths avhandling handlar om förändringspraxis inom högre utbildning; hur individuella lärare, grupper och kollegiala ledare arbetar med att få till stånd förändringar.

Skolkontexten har direkta och indirekta effekter på ungas riskbeteenden. Det visar Gabriella Olsson i sin avhandling.

Svenska universitet framhäver ofta externa skäl som handlar om kvalitet och konkurrens som motiv till interna förändringar, visar Sara Karlsson i sin studie.

Skolledare som är medvetna om att förändringsprocesser tar tid och kräver systematiskt lärande, engagerar sig mer i förbättringsarbetet. Det visar Mette Liljenbergs avhandling.

De skolpolitiska reformerna har haft stor påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem samt lärarlegitimationen. Reformerna har också påverkat föreställningen om läraren, visar Larissa Mickwitz avhandling.

Bidrar projekt som strategi för skolutveckling till varaktig utveckling? På vilka sätt uppfattar rektorer och pedagoger att den verksamhet som de är en del av förändrats av två skolprojekt? Det frågar sig Åsa Löfqvist i sin avhandling om skolutveckling.

Hur går det till när skolan blir föremål för Skolinspektionens granskning? Och vad gör skolorna när de granskas? De frågorna undersöker Emma Ek i sin avhandling.

Ett nära och tydligt ledarskap i förskolan har betydelse för den pedagogiska kvaliteten. – Det blir ett kvalitetstänk, säger Maria Styf, som forskat om förskolans ledningsstruktur.

Alli Klapp Lekholm har i "Grades and grade assignment" studerat betygens statistiska koppling till resultat på nationella prov samt sociokulturella och psykologiska faktorer. Analysen visar att betygen inte bara beror på elevens kunskapsnivå.

Finns det några skillnader mellan kommunikationsprocessen i framgångsrika och mindre framgångsrika skolor? Det har Helene Ärlestig studerat i sin avhandling "Communication between Principals and Teachers".