Vilka faktorer ligger bakom framgångsrikt läs- och skrivlärande? Och vilka är de pedagogiska förutsättningarna som främjar reflekterande didaktiska färdigheter, med fokus på elevernas utveckling av läs- och skrivförmågan? Det har Catharina Tjernberg undersökt i sin avhandling.

Vasiliki Folia har skrivit en avhandling som handlar om implicit inlärning samt artificiell grammatik och är ett försök att undersöka implicita förvärv och anskaffandet av sekvensstruktur.

Hur tar sig femåringar an matematiska problem och hur förhåller de sig till hela tal? Det har matematikern Anna Ida Säfström undersökt. I sin avhandling utvecklar hon verktyg för att fånga matematiska kompetenser hos barn och ungdomar.

Hur förhåller sig studenter med olika bakgrund till den pedagogiska praktiken på en utbildningsinstitution? Det har Gerrit Berends undersökt i sin avhandling.

Vilka erfarenheter har studenter inom högre utbildning i Rwanda av att lära på ett främmande språk, i huvudsak engelska? Det har Anne Marie Kagwesage undersökt i sin avhandling.

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. "Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning", säger hon.

Det växande antalet avhopp från läraryrket innebär ett samhällsproblem, och det är viktigt för lärarutbildningarna att förbereda de blivande lärarna på det som är okänt och oförutsägbart i skolarbetet. Eva Edman Stålbrandt har forskat om hur skolsimuleringar kan användas som ett yrkesförberedande redskap för lärarstudenter.

Elevernas kunskaper från tidigare erfarenheter fyller en viktig funktion i de tekniska yrkesutbildningarna. Det visar Nina Kilbrinks avhandling om hur tidigare kunskaper är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling.

Att vara begåvad och samvetsgrann är viktiga faktorer för höga betyg. Men även elever som drivs av ångest och oro får höga betyg, visar en ny studie.

Att samtala om skönlitteratur inom engelskämnet tränar elevernas demokratiska kompetenser. Det menar Anna Thyberg, vars forskning lyfter fram skönlitteraturens potential i språkklassrummet.

En lärprocess som innebär att eleverna förhandlar med varandra kan bidra till att utveckla kompetenser som är nödvändiga i dagens informationssamhälle. Det visar Patrik Liljas fältstudie av samhällsprogrammet på en gymnasieskola.

Genom att införa alla kända strategier som stödjer bedömning för lärande förändrade forskaren Andreia Balan matematikundervisningen. Resultaten lät inte vänta på sig. Elevernas prestationer förbättrades och deras arbetssätt blev mer strukturerat.