Hur synliggörs relationer mellan daghem i Finland och finska ärarutbildningen genom lärarstuderandes praktik? Det är en av frågorna som Anna Buss undersöker i sin avhandling.
Hur kan didaktisk anpassning av undervisning och undervisningsinnehåll till olika elevpopulationer förstås i relation till styrning, differentiering och ojämlikhet? Det är en av frågorna som Linus Bylund undersöker i sin avhandling.
Utifrån både ett svenskt och etiopiskt perspektiv har Abraham Kumsa Beyene har undersökt hinder för gymnasieelevers förståelse av gränsvärdet för en funktion när de möter begreppet i gymnasieskolan.
Abraham Kumsa Beyene har utifrån ett svenskt och etiopiskt perspektiv, undersökt vad som hindrar elevers förståelse för gränsbegrepp i matematik som de möter i gymnasieskolan.
Det finns belägg för ojämlikhet i lärarsorteringen i många utbildningssystem. Det konstaterar Leah Natasha Glassow som har undersökt problemet med socioekonomiskt relaterad lärarsortering ur ett internationellt perspektiv.
Genom att fokusera på svarta elevers erfarenheter i en skola med vit majoritet belyser Heidi Katz avhandling mekanismer i skolorna och som skapar ojämlikhet när det gäller att få tillgång till möjligheter och positiva skolupplevelser.
Heidi Henrikssons resultat visar hur medborgarorganisationerna legitimerar sin roll i den finska skolan. Ofta betonar organisationerna sitt professionella kunnande och sin förmåga att stödja lärare i att uppfylla läroplanens krav.
Camilla Rosvall har i sin avhandling undersökt hur uppgiftsformuleringar i språkprovet i studentexamen i den finska gymnasieskolan styr examinandernas skriftliga textdeltagande.
Högskolornas förändrade lagstiftning och finansiering har lett till att finländska högskole- och universitetsrektorer kämpar med att utveckla nya former för sitt ledarskap. Det visar Christa Tigerstedt i sin avhandling.