Idrottsprofilerade grundskolor blir allt fler. Men elever som tränas till elitidrottare behåller inte alltid motivationen. Det visar Joakim Ingrell i sin avhandling.

I sin avhandling har Linus Jonsson bland annat beskrivit och problematiserat implementering av en egenmakts-baserad skolintervention i ett multikulturellt område i Sverige med låg socioekonomisk status.

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Anders Fröberg har i sin avhandling utforskat utveckling och implementering av en skolintervention med fokus på egenmakt, kost och fysisk aktivitet som involverade ungdomar från ett svenskt multikulturellt område.

Christopher Holmbergs avhandling handlar bland annat om ungdomars erfarenheter av en hälsopromotiv skolbaserad intervention om mat och fysisk aktivitet, med fokus på aspekter relaterade till egenmakt och möjligheter för lärande.

Malin Österlind ha utforskat svensk idrottspolitisk styrning och framförallt svensk idrottspolitisk utredning och utvärdering.

Mer tid ute under alla årstider skulle öka möjligheterna för skolbarn att nå upp till rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet, visar Peter Pagels.

Skolelever lär sig hjärt-lungräddning bäst genom att få se en instruktionsfilm och därefter praktiskt träna med återkoppling, visar Anette Nord i sin avhandling.

Jonas Mikaels avhandling om friluftsliv som kunskapsområde i ämnet idrott och hälsa, visar att genom en platsresponsiv pedagogik skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.

Vad blir bedömning för lärande i praktiken och vad gör begreppet med lärare, elever och innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet? Det är frågor som Björn Tolgfors undersöker i sin avhandling.

Magnus Kilger har utforskat uttagningen till ungdoms- eller distriktslagen i fotboll, innebandy och hockey.