Christopher Engdahl har bland annat undersökt hur idrottslärarstudenter kan uttrycka och uppleva skapande dans, och nya idéer om rörelseutforskande i skapande dans.
Vad händer i processen från att vara idrottslärarstudent till att vara utbildad och färdig idrottslärare? Det är frågor som Runa Westerlund undersökt i sin avhandling.
Frida Degerstedt har, utifrån ett jämlikhetsperspektiv, undersökt barn och ungdomar med cerebral pares deltagande i fysisk fritidsaktiviteter och skolidrott och analyserat sambandet med deras livskvalitet.
Åsa Andersson vill med sin avhandling bland annat inspirera lärare, tränare och forskare att ompröva hur vi definierar och fördelar roller till deltagare i olika aktiviteter inom ämnet idrott och hälsa och organiserad idrott.
Susann Arnell har bland annat utforskat vilka förväntningar idrottslärare och skolhälsovårdspersonal har om samverkan kring främjandet av fysisk aktivitet för ungdomar med autism.
Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.
Joni Kuokkanen har undersökt hur unga idrottare i åldern 13–15 år anpassar sig till att kombinera idrott och skolgång i en dubbelkarriär i grundutbildningens årskurser 7–9.
I ämnet idrott och hälsa används texter används när det är praktiskt och motiverat, bland annat som redskap i undervisningen och som en brygga mellan teoretiska och praktiska aspekter av ämnet. Det visar Anna-Maija Norberg i sin avhandling, som har undersökt texters funktioner i skolämnet idrott och hälsa.
Johan Högman vill med sin forskning bidra med kunskap om de förutsättningar som
miljön inom alternativa idrottsaktiviteter erbjuder för att utveckla barns intresse för fysisk aktivitet.