Ola Flenngård belyser relationen mellan utbildning om Förintelsen och skolans demokratiuppdrag gestaltar sig i lärares och elevers praktiska arbete med studieresor till Förintelsens minnesplatser.
Genom att visa på strategier, begrepp och modeller som kan vara till hjälp för att tänka kring interkulturalitet har Maria Johansson undersökt vad historieundervisningen kan vara nu, och i framtiden.
Vad behöver gymnasieelever lära sig i relation till tolkningsbegreppen historiska belägg och historisk empati för att kunna hantera historiska källor? Det är en av frågorna som Anders Nersäter undersöker i sin avhandling
För att eleverna ska förstå vad som menas med hållbar utveckling bör de tydligare tränas i att omsätta sina kunskaper i praktisk handling. Det visar Marie Grice i sin avhandling där undervisning för hållbar utveckling har undersökts.
Vad utmärker elevernas frågor, tolkning och orientering som de framträder i mötet med en populärkulturell film om folkmord i ämnet historia? Det är en av frågorna som Steven Dahl undersöker i sin avhandlilng.
Anna Wrammert har undersökt hur gymnasieelever med olika etnisk och religiös bakgrund reflekterar kring möten med religion i medier, skola och andra sociala sammanhang.
Generellt har fokus på bedömning ökat i historieämnet på högstadiet. Det visar Jessica Jarhall som som forskat om hur lärare förhåller sig till ämnets kurs- och läroplan.
Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke-europeiska länder? Det är en av frågorna som Kenneth Sandelin undersöker i sin avhandling.
Hur konstruerar lärare och elever historiska förklaringar i historieundervisningskontexten? Det är en av frågorna som Joakim Wendell utforskar i sin avhandling.