Christine Eriksson har undersökt huruvida det är möjligt att konstruera en förskola som kan möjliggöra för små barn att vara närvarande i, ta plats och skapa utrymme i offentliga rum, som gator, bussar, tunnelbanetåg och gångtunnlar.

Janna Lundberg har genom skolan och samhällskunskapsämnet på gymnasiet utforskat sociala mekanismer som bidrar till ojämlikhet i samhället.

Buket Öztekin har undersökt språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn (svenska och turkiska) mellan 4 och 7 år.

Birgitta Wennberg har undersökt tidshantering i vardagen och tidsrelaterade interventioner som syftar till att underlätta delaktighet i vardagslivet för barn, ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Johan Melander Hagborgs forskning visar att ungdomar som utsatts för våld och övergrepp löper ökad risk för både psykisk ohälsa, drogproblem och skolfrånvaro jämfört med sina jämnåriga.

Nina Jakku har undersökt muslimska kvinnors erfarenheter av bemötanden och representationer av dem i Sverige – i vardagslivet och när de intar offentliga roller i sammanhang som utbildningsväsendet och arbetslivet.

Hilma Forsman har forskat om utbildning som en möjlig interventionsväg för att förbättra placerade barns framtidsutsikter.

Josefine Krigh har forskat om elevers studier i moderna språk i relationer till familj och social bakgrund.  

Rano Zakirova Engstrand vill med sin avhandling identifiera och beskriva miljöfaktorer som kan påverka planering och genomförande av interventioner och insatser för unga barn med AST och deras familjer i Sverige.

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Det övergripande syftet med Rano Zakirova Engstrand avhandlingen är att identifiera och beskriva vilka miljöfaktorer som kan påverka planering och genomförande av interventioner och insatser för unga barn med autismspektrumtillstånd (AST) och deras familjer i Sverige.