Camilla Jonasson har forskat om relationerna mellan musikteknologi och tjejer och transpersoner i musikskapandet som sker på fritiden i musikteknologiska lärmiljöer.

Lisa Isenström har forskat om hur lärares handlingar i vardagligt skolarbete påverkar barns rättighetslärande och hur dessa handlingar positionerar barn som rättighetsbärare.

Vad kan kulturskolan göra för att locka elever utöver den typiska kulturskoleeleven - flickor födda i Sverige med välutbildade föräldrar? Det är frågor som Cecilia Jeppsson undersöker i sin avhandling.

Christine Eriksson har undersökt huruvida det är möjligt att konstruera en förskola som kan möjliggöra för små barn att vara närvarande i, ta plats och skapa utrymme i offentliga rum, som gator, bussar, tunnelbanetåg och gångtunnlar.

Janna Lundberg har genom skolan och samhällskunskapsämnet på gymnasiet utforskat sociala mekanismer som bidrar till ojämlikhet i samhället.

Buket Öztekin har undersökt språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn (svenska och turkiska) mellan 4 och 7 år.

Birgitta Wennberg har undersökt tidshantering i vardagen och tidsrelaterade interventioner som syftar till att underlätta delaktighet i vardagslivet för barn, ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Johan Melander Hagborgs forskning visar att ungdomar som utsatts för våld och övergrepp löper ökad risk för både psykisk ohälsa, drogproblem och skolfrånvaro jämfört med sina jämnåriga.