Cristian Bortes har bland annat undersökt relationen mellan ett antal kliniskt diagnostiserade psykiska sjukdomar och barn och ungas utbildningsresultat i slutet av grundskolan.

Victoria Lönnfjord har undersökt kopplingar mellan mellan sociala påfrestningar relaterade till familjen, skolan och individen och ungdomars psykosomatiska besvär.

Selcan Mutgan har undersökt hur svårföränderliga makrostrukturer som befolkningssammansättning och socioekonomiska förhållanden påverkar det fria skolvalet.

Psykisk ohälsa har ökat hos ungdomar, framför allt bland flickor, under de senaste trettio åren. En förklaring som Ida Blomqvist belyser i sin avhandling är, att förmågan att vara ”sin egen lyckas smed” blivit alltmer viktigt, vilket ökar pressen på unga.  

Hur går internetrelaterade övergrepp på barn till och hur påverkar övergreppen barnens psykiska hälsa och välmående både på kort och på lång sikt? Det är frågor som Malin Joleby undersöker i sin avhandling.

Ann Skinner har undersökt fyra olika typer av icke-normativ föräldrastress och deras förhållande till föräldrarnas beteende och barnanpassning i olika kulturer.

Henning Årman har i sin avhandling utforskat ungas språknormerning och förhandlingar om vem som har rätt att använda olika språkliga stilar som exempelvis "förortsslang".

Social integration sker inte automatiskt enbart för att ungdomar med olika bakgrund ”blandas” i samma skolor, visar Olav Aronson i sin avhandling.

Johan Högman vill med sin forskning bidra med kunskap om de förutsättningar som miljön inom alternativa idrottsaktiviteter erbjuder för att utveckla barns intresse för fysisk aktivitet.

Barn och unga som är döva eller har en hörselnedsättning som går i specialskola upplever att de fler vänner och är mer socialt inkluderade jämfört med de som går i en integrerad skola. Det visar Sylvia Olsson i sin forskning.