Lärande för hållbarhet är något som många svenska förskolor arbetar med. Men förhållningsättet där barn utveckla ett kritiskt förhållningssätt lyser med sin frånvaro i förskolornas egna beskrivningar av arbetet för hållbarhet. Det menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér.

Anne-Sofie Strand har undersökt hur elever som skolkar mycket i årskurs nio har bemötts av skolan. För att komma tillrätta med skolket behöver skolan förändra sitt förhållningssätt och erbjuda rätt stöd i tid.

Det har skett en ökning av personer med Asperger syndrom som studerar. På högskolor och universitet finns det pedagogiskt stöd att tillgå, men studenter med Asperger syndrom har svårt att nyttja stödet, visar Ann Simmeborn Fleischers avhandling.

Barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning löper mer än dubbelt så stor risk att bli slagna i hemmet jämfört med övriga barn, visar en ny avhandling.

Vilka erfarenheter har studenter inom högre utbildning i Rwanda av att lära på ett främmande språk, i huvudsak engelska? Det har Anne Marie Kagwesage undersökt i sin avhandling.

Maria Cheung har i sin avhandling studerat utbildning, genus och media i Kambodja.

Syftet med Kyriaki Kosidous avhandling är att undersöka trender och orsaker till psykisk ohälsa hos dagens unga vuxna, med fokus på könsskillnader.

Eva Melin har forskat om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet. Hon har genomfört en observationsstudie av barns sociala delaktighet i förskolor. Undersökningen var designad som en fallstudie, och gällde fyra avdelningar i var sin förskola. I fokus fanns fyra barn (med och utan Downs syndrom) på varje avdelning.

Barn med neurologiska dysfunktioner har försämrad prestanda i vissa övergripande motoriska funktioner, och behöver pedagogiskt stöd när det gäller att utveckla dessa funktioner, visar Şermin Tükels forskning.

I en ny studie har en grupp elever i behov av stöd fått öva sitt arbetsminne med programmet Robomemo. Träningen gav en förbättring av läsförståelse och matematik både på kort och på lång sikt, men mer forskning behövs för att klarlägga sambanden, menar forskaren Karin I E Dahlin.

Anna-Carin Rehnman har skrivit en avhandling om hur människor i en familj med ärftlig hörselnedsättning i släktled efter släktled utvecklat kunskap och vilken roll utbildningssystemet spelat.

Stefan Johansson har i sin avhandling tittat på hur lärare bedömer elevers testresultat från läsundersökningen PIRLS 2001. Resultatet visar att skillnaderna var stora mellan hur lärare bedömde klasser med samma kunskapsnivåer. - Lärarna hade olika referensramar. De förefaller av olika skäl tolka mål och kriterier på olika sätt, säger Stefan Johansson.