I en kvalitativ studie har Katarina Kärnebro studerat skolsamtal i några klasser på fordonsprogrammet, för att försöka förstå vilken betydelse språkpraktikerna har för elevernas identitetsskapande och lärande.

Forskaren Ingela Holmströms avhandling har ett särskilt fokus på barn med cochleaimplantat som går tillsammans med hörande elever i den vanliga skolan.

Filosofi, barnlitteratur och perfektionistisk pedagogik är ämnena för Viktor Johanssons avhandling.

Skolans undervisning om tolerans fastnar ofta i maktpositioner, gränsdragningar och negativa värderingar om den andre. Det visar Elisabet Langmanns forskning.

Hur ser unga vuxna på livet och döden? Det har Caroline Gustavsson forskat om inom området religionspedagogik.

Hur ser skillnader och likheter ut mellan traditionell mobbning och nätmobbning bland ungdomar? Linda Beckman har studerat frågan med särskilt fokus på kön, psykosomatiska besvär och funktionshinder.

Förskolebarn vet att det krävs tillgång till olika sociala resurser för att kunna göra sig till någon att räkna med i olika sociala sammanhang. Barnens kamratkultur tar sig uttryck i samtal om kalas, om hög ålder och om att vara bra på att rita och läsa, visar Lovisa Skånfors forskning.

Hur kan lärare bättre förstå elevernas förutsättningar i ämnena idrott och hälsa, och få alla elever mer inkluderade i undervisningen? Det har Peter Åström forskat om.

Vilka föreställningar om normalitet finns det i skolans vardag? Det har Jenny Bengtsson undersökt i sin studie om ålder, genus och sexualitet bland elever i lågstadiet.

En ökad förståelse för minnesfunktioner och deras betydelse för symptomen vid språkstörning och dyslexi skulle kunna leda till nya och effektivare interventionsprogram för drabbade barn. Det visar Martina Hedenius i sin avhandling.

Forskaren Anneli Schwartzs avhandling bygger på en etnografisk studie i en förortsskola i en mångkulturell förort som har valt en särskild pedagogisk modell för att hantera och genomföra sitt uppdrag. Syftet är att analysera hur elever i två klasser vid en högstadieskola ger respons på denna pedagogik.

Språkliga brister utgör inte något större hinder i studie- och yrkesvägledningssamtal för sökande som har svenska som sitt andraspråk och är relativt nyinflyttade i Sverige. Det visar Karin Sheikhis forskning.