Vilka faktorer påverkar skolresultat och yrkespreferenser i barndomen samt förklarar utbildningsnivå och yrkesstatus som vuxen? Det har Cecilia von Otter studerat.

Att vara borta mycket från skolan och att inte ha många vänner är två riskfaktorer för självmord bland barn, visar ny forskning.

Många elever med nedsatt hörsel har svårigheter att nå skolans inlärningsmål. Olof Sandgrens avhandling visar att det inte enbart beror på hörselnedsättning utan även på en sämre språklig förmåga.

Flickor med adhd visar andra symptom än pojkar, visar Karin Sonnbys studie. De kan vara deprimerade och ha svårt att slutföra skolarbeten.

Syftet med Catarina Arvidssons studie är att beskriva och analysera genuspedagogernas tillgång till makt och kontroll i skolans förändringsarbete.

Kreativa matematikuppgifter gynnar alla elever och gör undervisningen lättare. Det menar Yvonne Liljekvist som forskat om lärande i matematik.

Ensamkommande asylsökande barn och ungdomar kan uppleva svårigheter att få tillträde till gemenskaper med jämnåriga svenskfödda kompisar och att etablera långvariga relationer med vuxna stödpersoner, visar Ulrika Wernesjö i sin studie.

Ungdomar som väljer olika former av olaglig politisk aktivitet för att föra fram sin åsikt har ofta ingen tilltro till politiska institutioner, känner sig åsidosatta i skolan och har ansträngda relationer till föräldrarna. Det är ungdomar som känner att ingen lyssnar eller bryr sig om vad de tycker, enligt forskaren Viktor Dahl.

Barn med lindriga funktionsnedsättningar behöver mer arbetsterapeutiska insatser för att klara sitt dagliga liv och för att möta framtiden på ett bättre sätt. Det konstaterar Brigitte Gantschnig i sin avhandling.

Lärarens kunskap i ny teknik avgör helt och hållet om elever får undervisning i ämnet. Skolan uppfyller inte kraven på likvärdighet, konstaterar Ulli Samuelsson i sin avhandling.

Tvångsomhändertagna ungdomar tar större sexuella risker än andra unga. Det visar Malin Lindroth i sin avhandling, som är den första svenska studien på området. Hon har nu tagit fram en målgruppsanpassad modell för sex- och samlevnadsundervisning.

Gunilla Lindqvists har undersökt hur all pedagogisk personal inom förskola och skola, i en mellanstor svensk kommun, ser på arbetet med särskilt stöd i förskolan respektive skolan. Hon tar exempelvis upp synen på diagnosers betydelse eller vem som bör ha det pedagogiska ansvaret för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att det finns olika syn på specialpedagogernas funktion respektive hur det särskilda stödet ska utföras.