Kreativa matematikuppgifter gynnar alla elever och gör undervisningen lättare. Det menar Yvonne Liljekvist som forskat om lärande i matematik.

Ensamkommande asylsökande barn och ungdomar kan uppleva svårigheter att få tillträde till gemenskaper med jämnåriga svenskfödda kompisar och att etablera långvariga relationer med vuxna stödpersoner, visar Ulrika Wernesjö i sin studie.

Ungdomar som väljer olika former av olaglig politisk aktivitet för att föra fram sin åsikt har ofta ingen tilltro till politiska institutioner, känner sig åsidosatta i skolan och har ansträngda relationer till föräldrarna. Det är ungdomar som känner att ingen lyssnar eller bryr sig om vad de tycker, enligt forskaren Viktor Dahl.

Barn med lindriga funktionsnedsättningar behöver mer arbetsterapeutiska insatser för att klara sitt dagliga liv och för att möta framtiden på ett bättre sätt. Det konstaterar Brigitte Gantschnig i sin avhandling.

Lärarens kunskap i ny teknik avgör helt och hållet om elever får undervisning i ämnet. Skolan uppfyller inte kraven på likvärdighet, konstaterar Ulli Samuelsson i sin avhandling.

Tvångsomhändertagna ungdomar tar större sexuella risker än andra unga. Det visar Malin Lindroth i sin avhandling, som är den första svenska studien på området. Hon har nu tagit fram en målgruppsanpassad modell för sex- och samlevnadsundervisning.

Gunilla Lindqvists har undersökt hur all pedagogisk personal inom förskola och skola, i en mellanstor svensk kommun, ser på arbetet med särskilt stöd i förskolan respektive skolan. Hon tar exempelvis upp synen på diagnosers betydelse eller vem som bör ha det pedagogiska ansvaret för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att det finns olika syn på specialpedagogernas funktion respektive hur det särskilda stödet ska utföras.      

Forskaren Max Strandberg har studerat hur föräldrars livserfarenhet kan bli en tillgång för att förbättra undervisningen om och för den kulturella mångfalden med hjälp av läxor och lärares feedback.

Lärare vinner på att relationen till föräldrar bygger på traditionella könsmönster, eftersom allt går enklare om de i första hand vänder sig till mammor, visar Göran Widdings forskning.

Vad händer efter ett barn har knäckt läskoden? Hur blir läsförståelse möjligt och texter meningsfulla? Catarina Schmidt har i sin avhandling undersökt på vilka sätt barn blir läsande och skrivande personer och vilka villkoren och möjligheterna för detta är.

Screening för autism bland barn riskerar att missa flickor. Enligt forskaren Gunilla Westman Andersson bör större vikt läggas vid observationer i förskolan.

Mottagningssystemet för nyanlända elever är en faktor som kan bidra till social utslagning av dessa elever i skolan. Det menar Eva Skowronski, som undersökt den sociala situationen i skolan för elever som har invandrat till Sverige.