Ines Wenger har i sin avhandling undersökt inkluderande lekplatser utifrån flera perspektiv. Dels barn, både de med och utan funktionshinder, dels vårdnadshavare, lekplatsleverantörer och experter på universell design.

Björn Boman belyser i sin avhandling vilken roll olika aspekter, exempelvis socioekonomisk status, spelar i relation till skolresultat i grundskolans senare år.

Daniel Olof Wiedel har i sin avhandling undersökt det sociala arbetet inom en kommunal arbetsmarknadsinsats för unga mellan 16–29 år.

Christina Söderberg har i sin avhandling undersökt samverkan som sker i brottsförebyggande syfte, mellan flera aktörer, kring unga individer som befinner sig i risk för brottslighet.

Hur genereras handlingsutrymme för deltagarna i en teaterpraktik med konstnärliga, sociala och politiska ambitioner? Det är en av frågorna som Elsa Szatek undersöker i sin avhandling.

Frida Degerstedt har, utifrån ett jämlikhetsperspektiv, undersökt barn och ungdomar med cerebral pares deltagande i fysisk fritidsaktiviteter och skolidrott och analyserat sambandet med deras livskvalitet.

Vad berättar barn om sina erfarenheter av vuxna familjemedlemmars psykosociala problem? Det är en av frågorna som Stina Michelson undersöker i sin avhandling.

Jonas Söderqvist har i sin avhandling undersökt vertikal social rörlighet för elever på tre folkhögskolor, Brunnsvik, Väddö och Hola, under perioden 1906-1921.

Carina Petersson har bland annat undersökt om våldsutsatta ungdomar valt att berätta om sin utsatthet.

Eva-Lisa Palmtag visar i sin avhandling att barn som bor varannan vecka hos en förälder inte mår sämre än barn som bor med båda föräldrarna. Växelboende kan också innebära en bättre relation med föräldrarna.