Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Charlotta Boström har i sin avhandling analyserat utbildnings- och arbetsmarknadsutfall ur olika perspektiv.

Mikael Thelin har i sin avhandling undersökt elevers preferenser vid val av gymnasieskola.

Åsa Bjuhr har forskat om elevers övergång från språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan.

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Sabina Kapetanovic har i sin avhandling undersökte vilket samband som föräldrars strategier, som exempelvis regler, har med tonåringars riskbeteenden.

Karin Thorslund har undersökt hur stöd till föräldrar till tonåringar skulle kunna utvecklas för att motsvara deras upplevda behov, samt vad som behöver göras för att nå ut till alla föräldrar med stöd i föräldraskapet.

Maria C. Johanssons avhandling handlar om validering av yrkeskunskaper, i samband med ansökan till yrkeslärarutbildning, en process som har visat sig vara komplicerad av flera skäl.

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Linda Arnell har i sin avhandling undersökt tjejers våld och hur det begripliggörs i relation kön. Resultaten visar bland annat att tjejers våld är ett område som sällan diskuteras inom praktiskt socialt arbete.