Ulf Ryberg har i sin avhandling undersökt hur matematikundervisningens design påverkar gymnasieelevers lärande.

Janna Lundberg har genom skolan och samhällskunskapsämnet på gymnasiet utforskat sociala mekanismer som bidrar till ojämlikhet i samhället.

Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.

Vilka möjligheter att arbeta med matematisk problemlösning genom matematikuppgifter, erbjuds elever i gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Jonas Jäder undersöker i sin avhandling.

Anna Mogren har i sin avhandling undersökt vad som krävs i skolorganisationen för att möjliggöra en permanent implementering av lärande för hållbar utveckling i gymnasieskolan.  

Birgitta Wennberg har undersökt tidshantering i vardagen och tidsrelaterade interventioner som syftar till att underlätta delaktighet i vardagslivet för barn, ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Johan Melander Hagborgs forskning visar att ungdomar som utsatts för våld och övergrepp löper ökad risk för både psykisk ohälsa, drogproblem och skolfrånvaro jämfört med sina jämnåriga.

Upplägget i svenska matematikläroböcker för gymnasiet främjar lärande för problemlösning snarare än lärande genom problemlösning. Det är ett av resultaten i upplägget i Daniel Brehmers avhandling.

Katarina Blennow har forskat om relationen mellan känslor, det specifika kunskapsinnehållet och symboliska gränser i undervisningen av skolämnet samhällskunskap.

Hans Teke har i sin avhandling undersökt hur etikundervisningen på gymnasiet ska bedrivas för att åstadkomma de bästa långtidseffekterna.

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.