Cia Gustrén har i sin avhandling utforskat gymnasiewebbarnas sätt att väcka intresse och därmed försöka påverka niondeklassares val av skola.

Anna Widlund har i sin avhandling undersökt utvecklingsdynamiken mellan skolengagemang och skolrelaterad utmattning, skolprestationer och motivation samt hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar.

Gustav Borsgård har bland annat undersökt hur lärare upplever att deras svenskämnesundervisning har förändrats efter gymnasiereformen 2011 samt hur de ser på litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Anna Wrammert har undersökt hur gymnasieelever med olika etnisk och religiös bakgrund reflekterar kring möten med religion i medier, skola och andra sociala sammanhang.

Hur erbjuds elever på gymnasieskolan språkintroduktion tillgång till de litteracitetspraktiker och förhållningssätt som krävs för aktivt och självständigt deltagande i skolan och samhället? Det är en av frågorna som Anna Winlund undersöker i sin avhandling.

Vivika Halapuu har undersökt hur gymnasieskolans utformning påverkar gymnasieelever tankar och beslut kring fortsatta studier.

Lucas Tilley har i sin avhandling bland annat undersökt om elever svarar på incitament och om tillgången på kvalificerade lärare påverkar deras prestationer.  

Påverkar omfattningen av ett annat undervisningsspråk gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska? Det är en av frågorna som Elisabeth Ohlsson undersöker i sin avhandling.

Kent Fredholm har forskat om vad som kännetecknar spanskstuderande gymnasieelever användning av maskinöversättning.

Spoke Wintersparv har undersöket gymnasielärares syn på litteraturundervisning inom svenskämnet.

Ungdomar från studievana hem väljer högskoleförberedande program medan ungdomar med lågutbildade föräldrar väljer yrkesprogram. Det visar Johanna Mellén i sin avhandling.