Syftet med Carin Tillmans avhandling "Working Memory and Higher-Order Cognition" är att öka förståelsen för högre kognitiva funktioner hos normalutvecklade barn såväl som brister i de högre kognitiva funktionerna hos barn med ADHD.

Niklas Ammert har i sin avhandling "Det osamtidigas samtidighet" studerat hur svenska historieläroböcker för grundskolans tidigare år ger uttryck för historiemedvetande .

Syftet med Daniel Petterssons avhandling "Internationell Kunskapsbedömning" är att bidra till kunskap om hur internationella kunskapsmätningar formar en politisk styrning av skolan i ett samspel mellan internationella och nationella faktorer.

Ann-Katrin Swärd har i sin avhandling "Att säkerställa skriftspråklighet" studerat Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer samt analyserat vad som i lärarnas undervisning och i elevernas lärande främjar en god läs- och skrivutveckling.

Syftet med Suzanne Parmenius-Swärds avhandling "Skrivande som handling och möte" är att belysa hur elever i gymnasiet hanterar skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet.

Jonas Lundstens avhandling "The motive to care about others" handlar om offentliganställdas drivkrafter och motivation. Han har bland annat undersökt om motivationen skiljer sig åt beroende på om man har klientrelaterat arbete eller inte.

I Susanne Gustavssons avhandling "Motstånd och mening" riktas intresset mot lärarutbildningens villkor som akademisk yrkesutbildning, tolkat genom studenters samtal.

Per Sund har i avhandlingen "Att urskilja selektiva traditioner" studerat miljöundervisningens socialisationsinnehåll. Avhandlingen erbjuder ett empiriskt bidrag till diskussionerna om undervisning för hållbar utveckling.

I avhandlingen "Contextualizing Accessibility" positionerar sig Fredrik Winberg mellan användare och teknik. Enligt honom fokuserar många forskningsprojekt på teknik och funktionalitet utan att ta hänsyn till vilket sammanhang tekniken ska användas i.

Anna Greek vill med sin avhandling "Reading Cultural Encounter" visa att medvetet arbete med skönlitterära texter som tematiserar kulturmöte kan vara en framkomlig väg att tillämpa interkulturell pedagogik inom gymnasieskolans engelskundervisning.

Eva Davidsson visar i "Different images of science" att sicence centers inte problematiserar naturvetenskapliga frågor fullt ut. Om man inte visar att naturvetenskapen också är kontroversiell och mångfacetterad är det svårt att fånga de ungas intresse.

Det har Linda Kahlin undersökt i sin avhandling "Sociala kategoriseringar i samspel". Hennes resultat visar hur kategoriseringar dels har situationell relevans, dels leder till normativa förväntningar på hur medlemmar av sociala grupper bör bete sig.