Emil Bernmalm har i sin avhandling undersökt hur strävan mot en integrerad svensk gymnasieskola upplevs av gymnasieungdomar med svåra rörelsehinder.

Camilla Rosvall har i sin avhandling undersökt hur uppgiftsformuleringar i språkprovet i studentexamen i den finska gymnasieskolan styr examinandernas skriftliga textdeltagande.

Frida L Nilsson har undersökt hur mänskliga rättigheter konstrueras som kunskapsinnehåll i gymnasieskolan.  

Karin Senter har undersökt hur flerspråkiga ungdomar med mångspråkig förortsbakgrund positionerar sig identitetsmässigt genom framför allt språk, men också genom andra resurser.

Ola Nordqvist har undersökt hur lärares och gymnasieelevers attityder och värderingar påverkar undervisningen i naturvetenskapliga ämnen.

Gymnasieelever som inte får individuell hjälp i programmering och kodning när de fastnar får en negativ uppfattningen om sig själva som programmerare. Det visar Kristina von Hausswolff i sin avhandling.

Vad behöver gymnasieelever lära sig i relation till tolkningsbegreppen historiska belägg och historisk empati för att kunna hantera historiska källor? Det är en av frågorna som Anders Nersäter undersöker i sin avhandling

Hur beskriver yrkeslärarna att de gör för att skapa kontinuitet mellan de skolförlagda delarna av utbildningen och elevernas apl? Det är en av frågorna som Åsa Mårtensson undersöker i sin avhandling.

Psykisk ohälsa har ökat hos ungdomar, framför allt bland flickor, under de senaste trettio åren. En förklaring som Ida Blomqvist belyser i sin avhandling är, att förmågan att vara ”sin egen lyckas smed” blivit alltmer viktigt, vilket ökar pressen på unga.  

Mattias Björklund har bland annat undersökt hur svenska gymnasielärare i samhällskunskap uppfattar och undervisar privatekonomi.

Vad utmärker elevernas frågor, tolkning och orientering som de framträder i mötet med en populärkulturell film om folkmord i ämnet historia? Det är en av frågorna som Steven Dahl undersöker i sin avhandlilng.