Hur beskriver yrkeslärarna att de gör för att skapa kontinuitet mellan de skolförlagda delarna av utbildningen och elevernas apl? Det är en av frågorna som Åsa Mårtensson undersöker i sin avhandling.

Psykisk ohälsa har ökat hos ungdomar, framför allt bland flickor, under de senaste trettio åren. En förklaring som Ida Blomqvist belyser i sin avhandling är, att förmågan att vara ”sin egen lyckas smed” blivit alltmer viktigt, vilket ökar pressen på unga.  

Mattias Björklund har bland annat undersökt hur svenska gymnasielärare i samhällskunskap uppfattar och undervisar privatekonomi.

Vad utmärker elevernas frågor, tolkning och orientering som de framträder i mötet med en populärkulturell film om folkmord i ämnet historia? Det är en av frågorna som Steven Dahl undersöker i sin avhandlilng.

Linn Karlsson har bland annat undersökt sambandet mellan datoranvändning i skolor och hemmet och testresultat bland elever i årskurs 4 med hjälp av TIMSS data.

Andreas Bergwall har i sin avhandling undersökt hur bevis hanteras i gymnasieböcker i matematik.

Marie Moström Åberg har forskat om praktisk syn på kunskap är och vilka konsekvenser den har för synen på professionell kompetens och hur en utbildning kan designas.

Maria Larsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om vilka didaktiska utmaningar svensklärare på gymnasiet ställs inför när de ska välja innehåll till läsundervisningen.

Ulrika Németh har bland annat utforskat hur lärare konstruerar svenskämnets kritiska uppdrag och hur förhåller det sig till deras uppfattning av svenskämnets kärna, gränser och kunskapspraktiker.

Henning Årman har i sin avhandling utforskat ungas språknormerning och förhandlingar om vem som har rätt att använda olika språkliga stilar som exempelvis "förortsslang".

Vilka diskurser om juridik på gymnasienivå kan identifieras genom analys av lärares meningserbjudanden, när de talar om sin egen undervisning i kursen Rätten och samhället. Det är en av frågorna som Mona-Lisa Henriksson undersöker i sin avhandling.