Alli Klapp Lekholm har i "Grades and grade assignment" studerat betygens statistiska koppling till resultat på nationella prov samt sociokulturella och psykologiska faktorer. Analysen visar att betygen inte bara beror på elevens kunskapsnivå.

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

I avhandlingen "Lärare av idag" diskuterar Göran Brante lärares arbetssituation och de kringliggande krafter, eller strukturella, institutionella, organisatoriska omständigheter som en delförklaring till lärares omtalade svåra arbetssituation.

I avhandlingen "Actiokapitalet - retorikens ickeverbala resurser" har Marie Gelang studerat hur universitetslärare med hjälp av kroppsrörelser blåser energi i sitt framträdande. Men några säkra tips för hur man når ut till ett auditorium finns inte.

Finns det några skillnader mellan kommunikationsprocessen i framgångsrika och mindre framgångsrika skolor? Det har Helene Ärlestig studerat i sin avhandling "Communication between Principals and Teachers".

Laborationer i kemiundervisningen är vanligen formulerade som "recept" där eleverna skall följa en given beskrivning. I Berit Kurtén-Finnäs avhandling har en klass i årskurs 7 under sin första kemikurs i stället arbetat med öppna laborationer.

Det överordnade syftet med Mikael Palmes avhandling "Det kulturella kapitalet" är att klarlägga hur elever, studenter och sociala grupper med olika tillgångar använder sig av utbildningssystemet och hur detta präglar dess sociala struktur.

Sverker Lundin vill med sin avhandling "Skolans matematik" skapa möjligheter för en offentlig kritisk diskussion av en rad frågor rörande grundläggande matematikutbildning.

Är åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevers slutresultat? Spelar lika kön och etnisk bakgrund på lärare och elever roll för provresultat och slutbetyg? Det undersöker Erica Lindahl i avhandlingen "Empirical studies of public policies".

Vilken inverkan har engelskspråkig undervisning i Sverige på gymnasieelevers svenska? Det har Maria Lim Falk undersökt i sin avhandling "Svenska i engelskspråkig skolmiljö". Hennes resultat visar att elevernas utveckling av ett ämnesrelaterat språk hämmas.

Om det saknas samstämmighet mellan kursplan och prov lär sig eleven bara det som provet mäter, menar Gunilla Näsström som i avhandlingen "Measurement of alignment" har studerat olika metoder för att utvärdera samstämmigheten mellan kursplan och prov.

Helge Räihäs avhandling "Lärares dilemman" handlar om dilemman i grundskolelärares vardag, i klassrum, på arbetslagsmöten och i utvecklingssamtal, och hur lärare använder språket för att hantera dessa dilemman.