Maria Wolrath Söderberg har undersökt hur toposläran, en retorisk metod, kan fungera som en kognitiv verktygslåda för perspektivtänkande och utveckla studenters kritiska och reflexiva tänkande.

Poetiska inslag i språket hör inte bara lyriken till. Även i klassrummet på elprogrammet använder lärare och elever språkets poetiska resurser. Det visar Fredrik Lundström i sin avhandling.

Måltiden som serveras hemma är idealet och både vuxna och barn har förutfattade meningar om skolmaten. Det visar Christine Persson Osowski i sin avhandling där hon studerat den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid.

Ann Parinder har skrivit en avhandling som visar att unga låter omsorg om både hälsan, miljön och klimatet påverka valet av mat.

Samarbetet mellan BUP, socialtjänsten och skolan är komplext, och gagnar inte alltid barnen. De barn och familjer som samhället ska hjälpa lämnas ofta utanför samarbetet. Det visar Camilla Blomqvists avhandling.

Forskning har visat att många barn och ungdomar har svårt att förstå varför de ska lära sig om naturvetenskap och teknik. Men stora delar av det som lärare i naturvetenskap och teknik undervisar om är inte i linje med vad eleverna vill lära sig mer om. Det visar Anders Jidesjös avhandling.

Lärarna i en särskild undervisningsgrupp tog till auktoritet och disciplinära åtgärder istället för pedagogiska alternativ. Den iakttagelsen gjorde forskaren Adriana Velasquez när hon under ett år följde en särskild undervisningsgrupp med elever med diagnosen adhd. – Jag anser att lärarna inte lyssnar på sin egen röst som pedagoger och praktiker, säger hon.

Den ökade individualiseringen i gymnasieskolan och betoningen på att eleven ska vara anställningsbar riskerar att leda till ökad ojämlikhet på sikt. – Visionen blir en skola för arbetsmarknaden, säger Sara Carlbaum som skrivit en avhandling om gymnasieskolans utveckling.

Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt medicinska studenters väg mot lärande. Studiens övergripande syfte var att undersöka hur studenternas erfarenheter av lärande och förståelse utvecklades, vilket gör den relevant för högre utbildning rent generellt.

Utifrån en analys och tolkning av samtiden domineras svensk utbildning av två oförenliga pedagogiska läror. Det framkommer i Maude Morssy-Berglunds avhandling. – Det kommer att ställa till problem i skolan, menar hon.

Lena Hedin har skrivit en avhandling om ungdomars upplevelser av att komma till en fosterfamilj. – Jag ville studera hur det var att komma in i familjen utifrån ungdomarnas vardagliga liv och relationer, i familjen, i skolan med kamrater och i kontakten med den biologiska familjen, säger hon.

Johanna Svahn har skrivit en avhandling som behandlar skolmobbningens vardagspraktik. Den bygger på en etnografisk studie som genomfördes i en svensk grundskola under 2007-2008 i en klass i skolår 5.