Mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar kring elevers sociala snarare än kunskapsmässiga svårigheter. – Samspelet elever emellan och mellan lärare och elev är nyckeln, säger forskaren Ingemar Gerrbo.

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att försöka ta reda på varför det förhåller sig så.

Barn med funktionsnedsättning deltar i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionsnedsättning. De tycker också att aktiviteterna är roligare än andra barn. Det överraskande resultatet kom Anna Ullenhag fram till i sin forskning.

Biologilärare resonerar olika om syftet med evolutionsundervisningen. Dessutom har de olika strategier för att möta frågor om konflikten mellan religion och naturvetenskap, visar Maria Peterssons avhandling.

Ett bra utgångläge för undervisning i hållbar utveckling är att få veta hur eleverna tänker kring naturen. Pia Sjöblom har i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars relation till naturen ur ett miljöpedagogiskt perspektiv.

Hur ser relationen ut mellan mocambiquanska elevers prestation i skolan vad gäller matematik och deras språk och sociala bakgrund? Det undersöker Ribas Guambe i sin avhandling.

Ett mångprofessionellt samarbete för en inkluderande skola fungerar bäst när specialpedagog och klasslärare möts i samtal där båda är givare och tagare. Det är ett av resultaten i Christel Sundqvists forskning om specialpedagogisk handledning.

Ylva Svensson har skrivit en avhandling som handlar om invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet. Studien visar bland annat vilken viktig roll skolan har i utsatta områden och vilket betydelsefullt arbete skolpersonalen utför.

I sin avhandling granskar Johan Dahlbäck hur etiska principer utformas och tillämpas i utbildningssammanhang, med fokus på skärningspunkten mellan förskola och lärande för hållbar utveckling.

Olika mätinstrument för bedömning skapar en standardiserad syn på kunskap, menar Andreas Nordin, som forskat om kunskapssynen i Sverige och Europa. – Mätningar som Timmss och Pisa ger en bild av verkligheten, men det är kanske inte hela verkligheten.

I "Det var en gång ett land..." undersöker Ingmarie Danielsson Malmros vilka meningsskapande berättelser om Sverige och "svenskhet" som har förmedlats i svenska historieläroböcker från 30-talet till tidigt 2000-tal.

Socialtjänsten samarbetar hellre med skolan än med polisen när det gäller samverkan kring barn och ungas kriminalitet och missbruk. Det visar Disa Edvall Malms studie om samverkan kring ungas kriminalitet och missbruk.