George Jidamvas avhandling handlar om gymnasielärares uppfattningar om kvalitet och om hur kvalitet kan utvecklas i gymnasieutbildningen in Tanzania.

Genom att införa alla kända strategier som stödjer bedömning för lärande förändrade forskaren Andreia Balan matematikundervisningen. Resultaten lät inte vänta på sig. Elevernas prestationer förbättrades och deras arbetssätt blev mer strukturerat.

Fredrik Jeppsson har studerat begreppsliga metaforer inom värmelära. Begreppen används tvetydigt, visar han, men menar att det är oundvikligt.

Jesper Haglunds avhandling fokuserar på hur analogier och analogiskt tänkande, uppmärksamhet på semantik och förståelse för vetenskaplig modellering kan användas för att hantera utmaningar i naturvetenskapsundervisningen.

När tandhygienisten flyttade in i skolans värld fick eleverna mindre karies och ökade kunskaper om munhälsa, visar Eva Hedmans forskning. – Hälsofrämjande arbete i skolan kan löna sig, säger hon.

Vad händer med hjärnan när vi på kort tid lär oss ett nytt språk? Det har en grupp forskare vid Lunds universitet undersökt. Resultatet, som presenteras i Johan Mårtenssons avhandling, visar att specifika delar av hjärnan ökade hos språkstudenterna.

Mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar kring elevers sociala snarare än kunskapsmässiga svårigheter. – Samspelet elever emellan och mellan lärare och elev är nyckeln, säger forskaren Ingemar Gerrbo.

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att försöka ta reda på varför det förhåller sig så.

Barn med funktionsnedsättning deltar i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionsnedsättning. De tycker också att aktiviteterna är roligare än andra barn. Det överraskande resultatet kom Anna Ullenhag fram till i sin forskning.

Biologilärare resonerar olika om syftet med evolutionsundervisningen. Dessutom har de olika strategier för att möta frågor om konflikten mellan religion och naturvetenskap, visar Maria Peterssons avhandling.

Ett bra utgångläge för undervisning i hållbar utveckling är att få veta hur eleverna tänker kring naturen. Pia Sjöblom har i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars relation till naturen ur ett miljöpedagogiskt perspektiv.

Hur ser relationen ut mellan mocambiquanska elevers prestation i skolan vad gäller matematik och deras språk och sociala bakgrund? Det undersöker Ribas Guambe i sin avhandling.