Elevernas kunskaper från tidigare erfarenheter fyller en viktig funktion i de tekniska yrkesutbildningarna. Det visar Nina Kilbrinks avhandling om hur tidigare kunskaper är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling.

Anna-Carin Rehnman har skrivit en avhandling om hur människor i en familj med ärftlig hörselnedsättning i släktled efter släktled utvecklat kunskap och vilken roll utbildningssystemet spelat.

Pernilla Ingelsson har undersökt hur en stark organisationskultur kan skapas. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om hur man kan skapa och mäta en kvalitetsledningskultur.

Lars O. Häll, forskare vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet, resonerar i sin avhandling kring lärande när det gäller simuleringar, främst datorsimuleringar.

Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung. Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.

Hur effektiva är egentligen skolbaserade program som syftar till att förebygga tonåringars alkoholintag? Maria Paola Carias avhandling visar att programmet både ledde till en minskad positiv inställning till alkohol hos tonåringarna men även en ökad motståndskraft mot grupptrycket att dricka alkohol.    

Det finns en högst reell fattigdomsproblematik bland barn i Sverige, menar sociologen Stina Fernqvist som forskat om barnfattigdom. Barnen använder strategier för att inte framstå som fattiga i skolan. "De måste dölja att de är fattiga, för de vill inte skämmas", säger hon.

Problem med ordföljden vid inlärning av ett språk är ett nödvändigt utvecklingssteg i inlärningsprocessen. Vare sig modersmål eller andraspråket ändrar på det, visar Susan Sayehlis avhandling.

Åsa Liljekvist har studerat frågor om det fysiska rummet – skolhuset och lärosalarna – i relation till kroppens bildning och utbildning. I avhandlingen undersöks vilka diskurser om kropp, kroppsrörelse och kunskap som produceras och reproduceras i rummet och i talet om rummet.

Att vara begåvad och samvetsgrann är viktiga faktorer för höga betyg. Men även elever som drivs av ångest och oro får höga betyg, visar en ny studie.

Skolan har svårigheter att hantera kontroversiella frågor inom sitt demokratiuppdrag, menar Erik Andersson, som forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomar politiskt. – Min studie kanske kan bidra till att utveckla skolundervisningen där digitala medier kan vara ett sätt att hantera politiskt kontroversiella frågor.

Vad gymnasieelever vill och lyckas påverka skiljer sig starkt mellan olika program. Det visar Carina Hjelmérs forskning. "Det är stora skillnader som går att relatera till kön och klass, och framförallt till vad programmen syftar till efter gymnasiet", säger hon.