I skolan ska elever få möjlighet att utvecklas och lära sig så mycket som möjligt. Men en förutsättning för detta är en förtroendefull relation mellan lärare och elev, menar forskaren Annika Lilja.

Vad är det som gör att somliga elever lyckas bryta snedrekryteringen till högre utbildning? Det har forskaren Mats Widigson undersökt.

Anna-Karin Wyndhamn har undersökt spänningar som ibland uppstår när lärare ska förmedla ideal och värden till eleverna på gymnasiet, samtidigt som eleverna förväntas utveckla förmågan att tänka fritt och kritiskt.

Karin Allard har i sin avhandling undersökt hur undervisning i engelska och spanska bedrivs på en specialskola med döva och hörselskadade elever.

Forskaren Anna Linge har i sin doktorsavhandling studerat vad det är som händer när vi blir kreativa och vad det är som producerar en kreativ musikpedagogik.

Vad kan man lära sig från digitala spel? Ulrika Bennerstedt, doktorand vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på Göteborgs universitet, har forskat om hur, var och vad spelare lär sig.

Anne-Sofie Strand har undersökt hur elever som skolkar mycket i årskurs nio har bemötts av skolan. För att komma tillrätta med skolket behöver skolan förändra sitt förhållningssätt och erbjuda rätt stöd i tid.

Stress bland ungdomar är ett växande problem. Var tredje 16-åring är kroniskt stressad, visar en ny studie. "Problemen för individen är större än vad vi tidigare trott. Det kan innebära långsiktiga negativa effekter", säger Karin Schraml, doktorand vid Stockholms universitet.

Hur gick diskussionerna under föreningarna Nordens historieläroboksrevision under perioden 1919-1972? Det har Henrik Åström Elmersjö undersökt i sin avhandling. Han har också studerat hur revisionen var organiserad.

Forskaren Jonathan Lilliedahl har med musikämnet som exempel i sin avhandling studerat hur det estetiska innehållet förändrats genom åren i olika läroplaner.

Hur tar sig femåringar an matematiska problem och hur förhåller de sig till hela tal? Det har matematikern Anna Ida Säfström undersökt. I sin avhandling utvecklar hon verktyg för att fånga matematiska kompetenser hos barn och ungdomar.

Ett nytt datorbaserat verktyg mäter texters läsbarhet med större noggrannhet än Lix. Det visar Katarina Heimann Mühlenbock i sin avhandling. Det språkteknologiska verktyget gör det möjligt att mycket bättre anpassa och hitta texter för målgrupper med lässvårigheter.