Forskaren Ingela Holmströms avhandling har ett särskilt fokus på barn med cochleaimplantat som går tillsammans med hörande elever i den vanliga skolan.

"Skolan är i kris och klarar inte av att förbereda eleverna för arbetsliv och högskolestudier." Det är ett påstående som har präglat skoldebatten i decennier. I en studie av 50 års politisk styrning av läroplanens innehåll visar Carl-Henrik Adolfsson att denna krisretorik inte är något nytt fenomen.

Renodla tekniken och rensa bland uppgifterna som ska lösas utomhus. Det är civilingenjören Johan Eliassons riktlinjer för hur mobil teknik bäst utformas och används vid undervisning utomhus.

Kan man styra skolans verksamhet med nationella kursplaner? Det har forskaren Charlotta Pettersson undersökt i sin avhandling.

Satsningar på en dator per elev motiverar elever och gör dem skickligare på att hantera datorn. Men de ges inte tid att reflektera. Elevernas kunskaper riskerar att bli ytligare, menar forskaren Håkan Fleischer.

Skolan har fortfarande en nyckelroll i upprätthållandet av en gemensam, levande sångskatt, konstaterar Camilla Cederholm. Hon har studerat hur en gemensam sångskatt konstrueras och fortlever.

Hur ser det pedagogiska uppdraget ut i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi? Det har forskaren Rita Nordström-Lytz undersökt i sin avhandling.

Skolans undervisning om tolerans fastnar ofta i maktpositioner, gränsdragningar och negativa värderingar om den andre. Det visar Elisabet Langmanns forskning.

I sin avhandling diskuterar Mattias Nylund sociala och politiska implikationer av skolinnehållets organisering i gymnasieskolans yrkesorienterade utbildningar, i relation till den klassproblematik dessa utbildningar befinner sig i.

Hur landade Jan Björklunds åtgärdspaket av ordning och reda bland eleverna? Och hur såg motståndet ut? Det har Joakim Larsson undersökt i sin studie, där filosofer visar vägen in i en värld som tillåter såväl kaos som ordning.

I Gustaf Skars avhandling undersöks skrivbedömning och skrivundervisning inom ramen för gymnasieskolans svenskundervisning.

Det råder genusrelaterade skillnader i gymnasiesärskolan. Manliga elever uppmuntras i högre grad för sina praktiska kunskaper medan kvinnliga elever oftare behandlas som yngre än vad de är. Det visar Therese Mineur i sin avhandling om den svenska gymnasiesärskolan.