Ska elever på olika gymnasieprogram ha en gemensam eller anpassad kunskapsbas via ämnesundervisningen? I utbildningspolicy har man motiverat en anpassning av kunskapen främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena. Jan Berggrens studie visar att det finns en strävan efter gemensam kunskapsbas: både lärare och ungdomar uttrycker att det finns ett behov hos eleverna att erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang - annars blir också elever på olika program ojämlikt rustade.    

Forskaren Max Strandberg har studerat hur föräldrars livserfarenhet kan bli en tillgång för att förbättra undervisningen om och för den kulturella mångfalden med hjälp av läxor och lärares feedback.

Hur kan man i skolan identifiera och stimulera elever med utpräglad förmåga och fallenhet för matematik? Det har Linda Mattsson undersökt i sin avhandling.

Strukturella faktorer som samhällskunskapslärares klasstillhörighet och politisk åskådning har en relation till deras ämnesförståelse. Det visar Torbjörn Lindmark i sin studie om samhällskunskapslärares ämnesförståelse i gymnasieskolan.

Vad i skolmiljön bidrar till att eleverna känner sig pigga, friska och beslutsamma? Hur kan elever vara delaktiga i att förbättra sin egen arbetsmiljö? Maria Warne har i sin avhandling bland annat undersökt om metoden Photovoice kan bidra till att göra skolan med hälsofrämjande.

Mottagningssystemet för nyanlända elever är en faktor som kan bidra till social utslagning av dessa elever i skolan. Det menar Eva Skowronski, som undersökt den sociala situationen i skolan för elever som har invandrat till Sverige.

Anna-Lena Lilliestam har forskat om historieundervisning i syfte att undersöka elevernas förmåga att resonera historiskt i termer av aktör och struktur. Vad krävs för att elever ska utveckla sin förmåga att resonera historiskt i dessa termer?

I en kvalitativ studie har Katarina Kärnebro studerat skolsamtal i några klasser på fordonsprogrammet, för att försöka förstå vilken betydelse språkpraktikerna har för elevernas identitetsskapande och lärande.

Som speciallärare på yrkesutbildningen i Finland noterade Camilla Björk Åman att vissa kollegor talade om elever i behov av stöd som om de vore en belastning. Hon fick inte ihop det med styrdokumentets inkluderingstanke. I sin avhandling fördjupar hon sig i hur yrkeslärare talar om sina studenter.

Forskaren Ingela Holmströms avhandling har ett särskilt fokus på barn med cochleaimplantat som går tillsammans med hörande elever i den vanliga skolan.

"Skolan är i kris och klarar inte av att förbereda eleverna för arbetsliv och högskolestudier." Det är ett påstående som har präglat skoldebatten i decennier. I en studie av 50 års politisk styrning av läroplanens innehåll visar Carl-Henrik Adolfsson att denna krisretorik inte är något nytt fenomen.

Renodla tekniken och rensa bland uppgifterna som ska lösas utomhus. Det är civilingenjören Johan Eliassons riktlinjer för hur mobil teknik bäst utformas och används vid undervisning utomhus.