Syftet med Åsa Perez-Karlssons avhandling är att undersöka elevers upplevelser av lärande i samband med deras deltagande i ett internationellt gymnasieutbyte.

Hur skapar de nationella proven i svenska skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning? Det har Eric Borgström undersökt.

Lärare väger inte bara in ämneskunskaper, utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen. Något som inte har stöd i skolans styrdokument. Det visar Cecilia Thorsens avhandling.

Utbildning för hållbar utveckling har potential att erbjuda utrymme för komplexa frågeställningar. Det menar Ingela Bursjöö, som forskat om hållbar utveckling från lärarnas perspektiv.

Hur ska ett samarbete mellan skolan och forskarsamhället utvecklas, så att skolan i högre utsträckning blir forskningsbaserad? Det har Lena Öijen undersökt i sin studie.

Forskaren Anna Åkerfeldt har undersökt hur digitala resurser används som redskap för kunskapande i skolan. Redskapen påverkar både lärares undervisning och elevers lärande på olika sätt.

Sofia Sohl har forskat om varifrån den politiska självtilltron kommer, vilken betydelse den har för ett politiskt engagemang och hur en stimulering av ungdomars politiska självtilltro i exempelvis skolan kan leda till större politisk jämlikhet.

Ann-Katrin Persellis studie visar att lärares olika erfarenheter och förkunskaper samspelar i användningen av digitala resurser som pedagogiska hjälpmedel.

Vilken kunskap är det studenterna möter inom de idrottsvetenskapliga utbildningarna? Var kommer kunskapen ifrån? Det har Joakim Wirén Åkesson forskat om.

Träning motverkar huvudvärk hos unga skolflickor. Det visar doktoranden och fysioterapeuten Birte Tornøes avhandling.

Unga antas ta informationsteknik för given och förväntas på ett naturligt sätt integrera IT i en mängd olika vardagliga aktiviteter. Men som konkreta användare talar unga om krav på hur man ska vara och känner inte sällan en stress över alla många valmöjligheter, visar Sheila Zimics avhandling.

Hur uppfattar, orienterar och navigerar unga pojkar i gymnasieåldern sig i relation till digitala medier i vardagen? Och på vilket sätt bidrar detta till reproduktionen av social över- och underordning? Det har Martin Danielsson undersökt i sin studie.