Internet är en självklar del av ungdomars liv. I sin studie undersöker Jonas Hallberg sociala, sexuella och biologiska aspekter av internet som en vardagsmiljö.

Självskadebeteenden är vanligt bland ungdomar. Maria Zetterqvist har forskat om självskadebeteendets förekomst, funktion, karaktäristik och metoder hos svenska ungdomar, samt undersökt relationen till negativa livshändelser och traumasymptom.

Syftet med Maria Kouns avhandling är att utforska och beskriva hur fysiklärare kan utveckla och pröva språkinriktade undervisningsaktiviteter, med avsikt att ge elever på gymnasiet möjlighet att samtala och/eller skriva om kursens innehåll.

Hur ser elevers lärande ut när de deltar i argumentativa diskussioner gällande frågor om hållbar utveckling? Det har forskaren Karin Rudsberg undersökt.

Syftet med Lars Fonsecas forskning är att öka förståelsen av hur lärande i relationen mellan individ och samhälle kan gå till i skolan och hur fusk kan förstås i förhållande till villkoren för den tillvaro som elever och lärare delar på gymnasiet.

Forskaren Jeanette Åkerström har i sin avhandling undersökt ungdomars perspektiv på och erfarenheter av delaktighet i skolan.

Syftet med Åsa Perez-Karlssons avhandling är att undersöka elevers upplevelser av lärande i samband med deras deltagande i ett internationellt gymnasieutbyte.

Hur skapar de nationella proven i svenska skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning? Det har Eric Borgström undersökt.

Lärare väger inte bara in ämneskunskaper, utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen. Något som inte har stöd i skolans styrdokument. Det visar Cecilia Thorsens avhandling.

Utbildning för hållbar utveckling har potential att erbjuda utrymme för komplexa frågeställningar. Det menar Ingela Bursjöö, som forskat om hållbar utveckling från lärarnas perspektiv.

Hur ska ett samarbete mellan skolan och forskarsamhället utvecklas, så att skolan i högre utsträckning blir forskningsbaserad? Det har Lena Öijen undersökt i sin studie.

Forskaren Anna Åkerfeldt har undersökt hur digitala resurser används som redskap för kunskapande i skolan. Redskapen påverkar både lärares undervisning och elevers lärande på olika sätt.